1658 och Skånelandskapens övergång – ny forskning och en del gammal

 Kommenterad litteraturorientering

Innehållsförteckning

Introduktion

Nya perspektiv på ”försvenskningen”

Översikter

Kriget och diplomatin 1657–1660

Skånska kriget

Snapphanarna

Förvaltning och rättsväsende

Universitetet

Kyrkan

Städer och handel

Bönder, jordbruk och skatter

Adeln

Militärväsendet

Rörelser över Öresund

Eftervärldens bruk av 1658

Introduktion

Här följer en del tips om och kommentarer till vad som finns skrivet och forskat kring Skånelandskapens övergång. Böcker kursiveras och artiklar står inom citationstecken. Det finns också en alfabetisk lista över den nämnda litteraturen att hämta som pdf-dokument.

[pdf]  Litteraturlista Roskildefreden

Nya perspektiv på ”försvenskningen”

Märkligt nog vet vi ganska lite om många viktiga frågor i samband med Skånes, Hallands och Blekinges övergång från Danmark till Sverige på 1600-talet. Mycket skrevs kring 1900-talets mitt och ännu tidigare, men många av de frågor vi idag tycker är intressanta tog man då inte upp. Den äldre forskningen utgick också ofta från nationella synsätt som inte känns självklara idag. Man trodde att 1600-talets människor var lika nationellt sinnade som samtidens, och tolkade det som hände i termer av ”danskt” kontra ”svenskt”, som om de orden betydde samma sak då som nu. Därför var också ”försvenskning” det namn man ofta gav processen.

Nyare forskning har ifrågasatt om man kan överföra vår tids nationella synsätt på 1600-talet och lyft fram andra tolkningar.

I antologin Da Østdanmark blev Sydsverige, red. K.-E. Frandsen & Jens Chr. V. Johansen (2003) (trots titeln huvudsakligen på svenska) ger en rad svenska och danska forskare nya infallsvinklar på övergångs-problematiken (för hela boken i en pdf-fil klicka här). Under 2008 utkommer två mindre böcker som behandlar Skånelandskapens historia före och efter övergången till Sverige. Det handlar om Harald Gustafsson, Skåne i Danmark, som är en dansk historia berättat från en skånsk utsiktspunkt och Hanne Sanders, Efter Roskildefreden 1658 som ger ett nytt perspektiv på vad som skedde när Skånelandskapen blev svenska efter 1658.

I antologin Öresundsgränser, red. Fredrik Nilsson, Hanne Sanders och Ylva Stubbergaard, diskuterar Andreas Olsson, Harald Gustafsson och Karl Bergman ett antal olika kollektiva identiteter som verkar har varit viktiga för människor under perioden efter 1658 (för innehållsförteckning klicka här - du kan se mer av boken här och köpa den genom att fylla i formuläret på förlagets hemsida). Samma fråga berörs av Jojan Vadenbring, ”om vi blfver svensk…” och Hanne Sanders, ”Nationalt eller religiøst verdensbillede”, där tanken är att det religiösa fyllde för tiden människor den plats som det nationella fyller i dag.

Några nyare doktorsavhandlingar tar upp olika aspekter på övergångsproblematiken. Karl Bergmans Makt, möten, gränser behandlar den svenska statens möte med lokalsamhället i Blekinge. Jens Lerbom, Mellan två riken, studerar ett annat danskt landskap som blev svenskt, nämligen Gotland, och diskuterar svenska, danska och lokala identiteter. Stig Alenäs, Lojaliteten, prostarna, språket, tar upp det svenska språkets ställning inom kyrkan. Dessa avhandlingar presenteras kortfattat i Alenäs m.fl, ”När Östdanmark blev Sydsverige”, i antologin Vid gränsen (för innehållförteckning klicka här - du kan se mer av boken här och köpa den genom att fylla i formuläret på förlagets hemsida), som också innehåller studier av andra nordiska gränsproblem.

Hallands integration i Sverige har nyligen diskuterats av Sven Larsson, När hallänningarna blev svenskar, som betonar de sociala motsättningarna snarare än de nationella. Solveig Fagerlund, Handel och vandel, behandlar bl.a. förbindelserna mellan Helsingborg och Helsingør efter övergången. Forskningens upptagenhet av det nationella perspektivet har analyserats av Hanne Sanders, ”Pest och porslin”. Jens Lerbom, ”Våldets regionala realiteter”, studerar relationen mellan de inkvarterade ryttarna och skåningarna och menar att motsättningarna har överdrivits i äldre forskning.

Översikter
Den enda kvalificerade översikten över skånsk historia som finns tillgänglig i bokhandeln är Sten Skansjö, Skånes historia. Den är mest givande och nydanande för förhistorien och medeltiden, men ger också en kort översikt över övergången. Mer utförlig men av äldre prägel och bara tillgänglig antikvariskt och på bibliotek är Gösta Johannesson, Skåne, Halland och Blekinge. För Halland finns också ett äldre verk, Hallands historia. Vad gäller Skånes övergång är fortfarande Knud Fabricius fyrabandsverk, Skaanes Overgang fra Danmark til Sverige I-IV, en oöverträffat detaljrik och välunderbyggd framställning, trots sin grundläggande nationella tolkning.

Skånes övergång var en del av den långa rivaliteten mellan Danmark-Norge och Sverige, som i sin tur var en del av den europeiska storpolitiken. För den internationella bakgrunden se t.ex. Kurt Ågren, Bra böckers världshistoria VIII. För Danmark finns flera goda översikter över perioden, viktigast Knud J.V. Jespersen, Danmarks historie III och Benito Scocozza, Gyldendal og Politikens Danmarkshistorie VIII. I Sverige har inga vetenskapligt grundade översikter för en bred publik skrivits på många år; man får fortfarande gå till Den svenska historien VII, ursprungligen från 1960-talet. Se dock den nya universitetshandboken av Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720.

Den svenska politiken mot de erövrade provinserna under stormaktstiden har mest utförligt behandlats av Jerker Rosén, ”Statsledning och provinspolitik”. Rosén tolkar provinspolitiken utifrån svensk inrikespolitik. Harald Gustafsson, ”The Conglomerate State”, ger i stället ett europeiskt perspektiv. Perspektiv på Skånelandskapens plats i den svenska konglomeratstaten ger också Torbjörn Eng, Det svenska väldet.

Krigen och diplomatin 1657-1660
Den mest översiktliga nyare framställningen av kriget som ledde fram till Roskildefreden finns hos Peter Englund, Den oövervinnerlige. Om den dansk-svenska rivaliteten se Karl-Erik Frandsen, ”Da Østdanmark blev til Sydsverige 1645-1720” (artikeln finns i fulltext här) och Göran Rystad, ”Skånska kriget och kampen om hegemonin i Norden”. Fredsförhandlingarna studeras i C.G. Weibull, Freden i Roskilde, och Harald Gustafsson, ”Att göra svenskar av danskar?” (artikeln finns i fulltext här) . Utvecklingen på Bornholm och ”den bornholmske opstand”, som förde till att Bornholm åter blev danskt, undersöks av Ebbe Gert Rasmussen, Bornholm 1658 och Dette gavebrev. Ebbe Gert Rasmussen, ”Vi vente eder hver time”, handlar om den samtida Malmösammansvärjningen.

Snapphanarna
Någon egentlig forskning om snapphanarna har inte gjorts på många år. Det centrala verket i sammanhanget är fortfarande Alf Åbergs Snapphanarna, ursprungligen från 1951, senare flera gånger omtryckt. Den bygger på grundliga källgenomgångar, och täcker in snapphanarnas bakgrund, verksamhet och öden efter freden. I ett kapitel av När Skåne blev svenskt (1958) diskuterar Åberg synen på snapphanarna i svensk och dansk forskning alltsedan 1700-talet. Forskningen sammanfattas väl i Göran Rystad, ”Snapphanarna och ’det lilla kriget’”. En överskådlig skildring av snapphanarna finns även i K Arne Blom och Jan Moen, Snapphaneboken (1987).

Förvaltning och rättsväsende
Den nya svenska förvaltningen studeras grundligt i Alf Erlandsson, Skånska generalguvernementet, som också fungerar som ingång i det omfattande generalguvernementsarkivet. Om rättsväsendet se Inger Dübeck, Fra gammel dansk til ny svensk ret; Jens Chr. V. Johansen, ”Skåne og retsvæsendet” (artikeln finns i fulltext här) ; Kjell Åke Modéer, ”Från dansk till svensk lag”; Alf Erlandsson, ”Tingsfogdar och tingsskrivare”.

Universitetet
Lunds universitet ses ofta som ett uttryck för ”försvenskning” men grundades i själva verket på skånskt initiativ, som utreds i Jerker Rosén, Lunds universitets historia I. Hur universitetet var beroende av det jordkapital som på typiskt dansk sätt hade varit administrerat av Lunds domkapitel visas av Karin Helmer, ”Lunds universitets jordegendomar under 300 år”.

Kyrkan
Kyrkans roll i Skånelandskapens övergång till Sverige tolkas på nationellt sätt av Yngve Bogren, Den kyrkliga försvenskningen. Tolkningen har problematiserats av Stig Alenäs, Lojaliteten, prostarna, språket, där prostarnas mera komplexa roll i försvenskningen undersöks. I Hanne Sanders, ”Nationalt eller religiøst verdensbillede”, visas hur det religiösa och inte det nationella var styrande för hur man uppfattade övergången. Under 2008 kommer Hanne Sanders, En verden med Gud, om kyrka och religion i Lunds stift efter övergången till Sverige. Två av övergångstiden biskopar är biograferade av Karl Hansson, Lundabiskoppen Peder Winstrup, och Georg Göransson, Canutus Hahn.

Städer och handel
Lars Ericson, ”Absolutism eller nationalism?”, menar att det viktiga för svenskarna inte var att försvenska städerna utan att centralstyra dem, och att samma utveckling drabbade också de danska städerna vid samma tid. Om städernas handel Oscar Bjurling, Skånes utrikessjöfart 1660-1720. I Bjurling, ”Specialtulltaxan för Skåne av år 1669”, undersöks den speciella skånska tullen. Det finns goda stadsmonografier för flera städer, som Helsingborgs historia, red. Gösta Johannesson, Malmö stads historia, red. Oscar Bjurling och Lars Trulsson. Helsingborg behandlas av Solveig Fagerlund, Handel och vandel och Halmstad av Anders Olsson, Borgmästare, bastioner och tullbommar.

Bönder, jordbruk och skatter
En äldre översikt är C.G. Weibull, Det skånska jordbrukets historia. Om godsen Mats Olsson, Storgodsdrift och antologin Gods och bönder från högmedeltid till nutid, red. Olsson m.fl. Om den skattemässiga omläggningen efter 1658 se Gert Jeppsson, ”En omstridd befolkning”, Skatterna på jord i ett långt perspektiv behandlas av Mats Olsson, Skatta dig lycklig, som bl.a. visar att rusthållarorganisationen i Skåne starkt avvek från resten av Sverige.

Adeln
Jerker Rosén, Skånska privilegie- och reduktionsfrågor. Peter Ullgren, Lantadel. Fredrik Persson, ”Riddare av det juridiska gränslandet” (artikeln finns i fulltext här).

Militärväsendet
Alf Åberg, Indelningen av rytteriet i Skåne.

Rörelser över Öresund
Knud Fabricius, ”Skånsk indvandring til Sjælland i slutningen af 1600-tallet” presenterar osäkra beräkningar av den skånska utvandringen till Danmark, som har blivit kraftigt kritiserade i Helga Leide, ”Ödeläggelse och uppodling efter skånska kriget”, där det viktigaste resultatet är att skåningarna inte invandrade till det danska Själland utom flydde från kriget och återvände till Skåne och Sverige när det blev fred. I Jens Lerbom, ”Flyttare, flyktingar, återvändare” visas att migration kring Öresund var stor under andra hälften av 1600-talet. 1658-gränsen blev inte en järnridå mellan danskt och svenskt, vilket också är tanken i Hanne Sanders i Nyfiken på Danmark - klokare på Sverige (du kan se mer av boken här och köpa den genom att fylla i formuläret på förlagets hemsida) och i webbutställningen ”Öresundsfolk”. Öresundgränsens betydelse från 1658 till i dag undersöks av en rad forskare i Öresundsgränser, red. Fredrik Nilsson, Hanne Sanders & Ylva Stubbergaard (innehållsförteckning klicka här).

Eftervärldens bruk av 1658
Den såkallade försvenskningen av Skånelandskapen har varit central i 1900-talets skånska historieskrivning. Detta har undersökts i två artiklar och en  avhandling av Fredrik Persson, "Den farliga halvön”, ”Ett historiskt gränsöverskridande?” och Den farliga halvön.

Tillbaka