Pressmeddelanden år 2010

 

Kina ska göra bioetanol med hjälp av Lundaforskare

[2010-12-13]
Nu ska Kinas bilar bli renare och gå på bioetanol. I Kina finns ett överflöd av halm från ris, vete och majs som de styrande i landet bestämt ska komma till bättre användning. Men idag finns ingen forskningsanläggning i landet för att göra bioetanol av exempelvis halm. Därför ska Kinas största elproducent State Grid nu bygga en sådan i Peking via sitt dotterbolag State Grid Xin Yuan Company Limited. Till sin hjälp har företaget kallat in Guido Zacchi, världsledande etanolexpert och professor i kemiteknik vid Lunds Tekniska Högskola.

Förändringar i solaktivitet påverkar klimatet lokalt

[2010-12-07]
Enligt de flesta av dagens klimatmodeller är solens inverkan på det globala klimatet liten. Men forskarnas kunskap om de bakomliggande processerna är bristfällig. Variationen i solaktivitet kan ha stor betydelse för den regionala klimatutvecklingen visar Lundaforskaren Raimund Muscheler och hans kollegor i USA och Mexico.

Intervjua lundaforskare inför klimattoppmötet i Cancún

[2010-11-24]
För ett år sedan var förväntningarna högt uppskruvade inför FNs klimattoppmöte, COP 15. Men inget blev som tänkt. Istället för ett 200 sidor långt bindande avtal, som framför allt EU-länderna hade hoppats på, kunde världen inte enas om mer än en ickebindande överenskommelse på 2,5 A4-sida – ”The Copenhagen Accord”. Nu är det dags för nästa klimattoppmöte. Den här gången i Cancún och med rejält nedskruvade förväntningar.
Klimatforskare från Lunds universitet kommer att vara på plats och journalister är välkomna att intervjua dem i samband med toppmötet.

Ytterligare 89 miljoner till renare bilmotorer

[2010-11-09]
Motorer som kombinerar det bästa från diesel- och bensinmotorerna. Sådana utvecklar Bengt Johansson, professor i förbränningsmotorer vid Lunds Tekniska Högskola. Nu får han och hans kollegor inom kompetenscentrumet Förbränningsprocesser, KCFP, 89 miljoner kronor från Energimyndigheten, industrin och universitetet för att fortsätta sin forskning.

Sinande oljereserver guldläge för svensk industri

[2010-11-02]
Det är bara en tidsfråga innan det blir en ren och skär nödvändighet för tillverkningsindustrin att övergå till förnyelsebara råvaror. Men omställningen går trögt. Olja är fortfarande det vanligaste råmaterialet för att göra plaster, färger, hygienprodukter, lim, lacker och kemikalier. Samtidigt gör situationen att svensk industri har en gyllene chans att skaffa sig konkurrensfördelar - om man inte väntar för länge! I Sverige finns nämligen något så ovanligt som både god tillgång till skog och andra naturresurser och hög vetenskaplig kompetens inom bioteknik-området.

60 miljoner till brännhet förbränningsforskning

[2010-10-25]
För att komma till rätta med miljöproblemen behövs effektivare och bränslesnålare förbränningsprocesser. Nu satsar Energimyndigheten 60 miljoner kronor på det svenska forskningscentrat Cecost, Centre for Combustion Science and Technology.

Lovande testresultat med solceller gjorda på nanotrådar

[2010-09-28]
Solceller är en helt ren energikälla, men än så länge för dyra och ineffektiva för att på allvar kunna konkurrera med traditionell energiproduktion. Många hoppas nu att nanotekniken ska ge solcellerna det stora lyftet. Än så länge har solceller, gjorda med nanoteknik, inte hittat ut från laboratorierna, men sedan i somras testar forskare vid Lunds Tekniska Högskola en helt egen typ av nanoteknik-tillverkade solceller i skarpt läge. Redan nu kan de konstatera att deras solceller kan alstra ström, enligt mätningar som gjorts i ett oberoende laboratorium i tyska Freiburg.

Molnen i Amazonas avslöjar luftföroreningar

[2010-09-17]
Att luftföroreningar gör moln tätare, något som i sin tur mildrar växthuseffekten, det vet forskare redan. Däremot vet de inte hur ”förorenade” molnen är. Nu har en forskargrupp studerat moln i en helt ren miljö i Amazonas. Resultaten, som publiceras i det senaste numret av Science, visar att molnen där har en helt annan kemisk sammansättning. De tyder också på ett sinnrikt samspel mellan regnskogens växter och moln.  

Risk för ännu större klimatförändringar

[2010-07-25]
Hur stor påverkan utsläpp har på klimatet beror bland annat på kolets kretslopp, dvs hur koldioxid tas upp av biosfären. Men det finns andra återkopplingsmekanismer inom ekosystem som inte tagits med i dagens klimatmodeller, och som kan spä på klimatförändringen framöver. Det är viktigt att ta hänsyn till dessa biogeokemiska återkopplingar i forskningen om klimatförändringen, menar en internationell forskargrupp ledd av ekosystemforskaren Almut Arneth från Lunds universitet.

IPCC-uppdrag till Lundaforskare

[2010-07-08]
Professor Lennart Olsson från Lunds universitet och Professor Richard Klein från Stockholm Environment Institute är två svenska forskare som valts ut att ansvara för vardera ett kapitel i nästa rapport från FNs klimatkommission IPCC. Det kapitel som Lennart Olsson ska ställa samman fokuserar på klimatförändringarnas effekter i den fattiga världen, och heter "Climate Change Impacts on Livelihoods and Poverty".

Stor satsning på klimatforskning i Arktis

[2010-06-29]
De nordiska länderna satsar nu 100 miljoner norska kronor på tre stora forskningsprojekt om klimatförändringarna i Arktis. Lundaforskaren Torben R. Christensen ska leda det projekt som koordineras från Sverige.

Solenergi i nästan alla nya hus?

[2010-05-27]
Snart kommer ett nytt EU-direktiv med krav på att alla byggnader från och med år 2020 ska vara närapå nollenergihus, alltså att byggnaderna själva ska producera lika mycket energi som de gör av med. Även befintliga byggnader ska bli mer energieffektiva. För att klara målet behövs flera insatser, bland annat fler solfångare på tak och fasader. Men redan i dag finns en uppsjö av bra produkter och system som alltför sällan används. Förklaringen är bristande kunskap hos bland annat arkitekter, att solenergi-produkterna planeras in för sent samt att dagens produkter sällan har ett arkitektoniskt fungerande och tilltalande utseende.

Visst gör svenska biodrivmedel stor klimatnytta

[2010-05-24]
För första gången har forskare tagit samlat grepp om svenska biodrivmedel och analyserat vilken miljöpåverkan de har, både i förhållande till varandra och till de fossila alternativen bensin och diesel. Resultaten visar att de ger mellan 65 och upp till 140 procent mindre växthusgasutsläpp jämfört med bensin och diesel, även när så kallade direkta och indirekta markeffekter räknas med.

Inbjudan: Biobränslens klimatpåverkan - ny forskningsrapport presenteras i Stockholm

[2010-05-11]
För första gången har forskare tagit samlat grepp om svenska biodrivmedel och analyserat vilken miljöpåverkan de har, både i förhållande till varandra och till de fossila alternativen bensin och diesel. Nu är studien klar och resultaten presenteras vid ett öppet seminarium i Stockholm.

Ny bakterie dubblar vätgasproduktionen

[2010-04-14]
Vätgas används idag främst för att framställa kemikalier, men spås en blomstrande framtid som drivmedel i bilar i kombination med bränsleceller. För att tillverka vätgas på ett klimatneutralt sätt tillsätter man bakterier till skogs- eller hushållsavfall, ungefär som man producerar biogas. Ett problem med det här tillverkningssättet idag är att det ger lågt vätgasutbyte, alltså att råmaterialet genererar lite vätgas. Nu har forskare för första gången studerat en nyupptäckt bakterie som ger dubbelt så mycket vätgas jämfört med dagens bakterier. Resultaten, som visar hur, när och varför bakterien kan utföra sitt utmärkta arbete, ökar konkurrensmöjligheterna för biologisk framställning av vätgas.

De nya elmätarna sänker inte elförbrukningen

[2010-04-08]
De senaste åren har alla svenska hushåll fått nya elmätare, en reform som kostat energibranschen ca 12 miljarder kronor. Ett viktigt argument för reformen var att elkonsumtionen skulle minska. Eftersom man på varje månads elräkning sedan dess faktureras för den el man verkligen har förbrukat, skulle hushållen bli mer medvetna och sparsamma, var det tänkt. Hos vissa elbolag kan man till och med följa sin elförbrukning dag för dag eller till och med timme för timme på nätet. Men en ny forskningsrapport visar att den ökade informationen sällan leder till att människor drar ner på sin elförbrukning.

Brasiliansk storsatsning på bioetanol ger lundaforskare en nyckelroll

[2010-04-07]
Nu ska även blasten och andra restprodukter från sockerröret tas om hand om och bli etanol, eller bioetanol, är det tänkt. Nyligen bildade Brasilien ett nationellt forskningscentrum, CTBE, för forskning inom bioetanol. För att klara satsningen har man knutit till sig världsledande forskare vid Imperial College i England, National Renewable Energy Laboratory (NREL) i USA och Lunds universitet. I samband med att centret invigdes av Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva, skrevs ett samarbetsavtal med Institutionen för kemiteknik vid Lunds Tekniska Högskola vid Lunds universitet.

Stort behov av klimatstrateger

[2010-03-25]
I höst startar Lunds universitet en ny utbildning om klimatstrategi. Utbildningen tar ett tvärvetenskapligt grepp om klimatfrågorna och riktar sig därför till såväl statsvetare och jurister som ekonomer och naturvetare.

Ny studie: Biogasens klimatnytta större än man trott

[2010-02-16]
Biogas från avfall ger 95 procent lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med bensin, visar en ny forskningsrapport. Med några enkla förbättringar på biogasanläggningen kan siffran öka till hela 120 procent – d v s biogasen blir mer än klimatneutral. Det kan jämföras med de schablonvärden som användas idag och som anger att biogas ger 80 procent lägre utsläpp än bensin.

Bättre prognos för vattenflöden kan sänka elpriset

[2010-01-18]
Stora variationer i vattenflödena och brist på långsiktiga prognoser gör det svårt för vattenkraftbolagen att avgöra hur mycket vatten i dammarna som ska sparas eller släppas ut. Torra och kalla vintrar innebär generellt stort uppvärmningsbehov och även risk för att vattenkraftsmagasinen framåt vårkanten står på låg nivå till följd av vinterns höga elkonsumtion. Om den smälta snön inte är tillräcklig för att fylla på dammarna kan det leda till drastiskt höjda elpriser senare under året.

 

  


Tillbaka

Innehållsansvarig: Ulrika Jönsson-Belyazid
Frågor om webbplatsen: Webbgruppen
Ansvarig enhet: Centrum för miljö- och klimatforskning 

Uppdaterad: 2013-02-19

Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00