LUM Debatt


Här kan du som anställd, prenumerant och läsare lämna dina synpunkter och funderingar på såväl dagsaktuella som långsiktiga frågor som rör Lunds universitet och övriga högskolevärlden


Apropå nya grafiska profilen – hur prioriterar ni?

April 2012
Universitetet har fått en ny visuell förpackning. Den reviderade grafiska profilen ska bl.a. ”stärka vårt varumärke, ge omvärlden en tydlig bild av vilka vi är och vad vi står för, stärka vårt goda rykte och öka vår trovärdighet”. Bilden av Lund som ett ”universitet i världsklass ska tydliggöras” och dess ”klassiska och dynamiska sidor ska signaleras visuellt”.
Universitetets kommunikationsavdelning, Mediatryck, en extern kommunikationsbyrå samt kommunikatörer på fakulteterna och andra
nyckelpersoner har medverkat i arbetet som tagit ett och ett halvt år.Och ännu är det inte klart. Det blir möten, workshops, frukostmöten och utbildningar. Kostnaden har inte nämnts, men det hela torde inte bli billigt.

Vi är klara över det goda syftet och betvivlar inte att de inblandade gjort ett gott arbete inom ramen för sitt uppdrag. Däremot ifrågasätter vi starkt universitetets prioritering av resurser.

I en mycket ovetenskaplig enkätundersökning bland våra bekanta har vi kommit fram till att alla har en tydlig bild av vilka Harvard, MIT, ETH, Tokyo Universitetet, m fl är, men ingen har lagt märke till om dessa lärosäten har någon grafisk profil och hur den i så fall skulle se ut, och ingen bryr sig. Ingen tror att ett tydligt grafiskt utseende stärker dessa universitets trovärdighet.

Vår rundfrågning är som sagt ovetenskaplig, men ett universitets prioritering måste vila på stabil grund, så upp till bevis. Vilken evidens finns det för att satsningen på universitetets grafiska profil (nu igen - det är inte länge sen sist) är den mest effektiva användningen av medel som uttaxeras från utbildning och forskning?

Kanske får vi fler forskningsanslag när vi pryder våra ansökningar med den nya grafiska profilen? Kanske kommer den visuella signaleringen av
Lunds universitets klassiska och dynamiska sidor att locka hit forskare av världsklass? Kanske kan den ljusare, ej så dominerande blå färgen göra susen och få regeringen att tilldela Lund fler
studieplatser?

Fan tro’t.

Annika Dejmek, Inst f laboratoriemedicin, Malmö
Petr Dejmek, Inst f livsmedelsteknik


SVAR: Tack för ert intresse av vår nya grafiska profil!
Att bedriva utbildning och forskning är ingen ö, utan det sker i ett sammanhang, i samspel med vår omvärld. Vi blir idag alltmer utsatta för konkurrens, både om studenter, medarbetare och finansiering. Detta är inget unikt, vare sig för offentlig sektor i stort eller för lärosäten, och det kan man naturligtvis ha synpunkter på. Men med de mål som Lunds universitet har satt upp, och de förväntningar vi har från regering och andra aktörer i omvärlden, måste vi förhålla oss till hur verkligheten ser ut. En viktig del i att stärka vår konkurrenskraft är, precis som du refererar till, att stärka vårt varumärke, varav den grafiska profilen är en av flera delar. En grafisk profil handlar alltså inte om ljusblått eller typsnitt. Det handlar om igenkänning och trovärdighet. Arbetet har skett genom omprioritering inom befintlig budget samt med ett tillskott om totalt 250.000 kronor. Ett av syftena med en enhetlig grafisk profil är att sänka universitetets totala kostnader för produktioner, såväl i tryck som digitalt. Ett annat är att skapa värde för hela organisationen, ett värde som naturligtvis inte är enkelt att mäta. Vad vi vet är att organisationer som arbetar aktivt med sitt anseende också är mer konkurrenskraftiga. Om ni vill läsa mer om dessa frågor tipsar vi gärna om boken ”Varumärken i offentlig tjänst, som är skriven av Ulf Dahlqvist och Frans Melin, den senare forskare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Per Eriksson, rektor
Caroline Runéus, kommunikationschef



Viktigt att bevara akademiska miljöer!

Zoologhuset i Lund håller på att omformas! När jag tog dit kollegor, rekryterade från andra delar av landet och som under sina lundensiska år arbetat bara några hundra meter från Zoologiska institution utbrast de förvånat: Har vi verkligen något så imponerande att visa upp i Lund? Utländska studenter kunde nicka och kommentera vid anblicken av sjöko­skelettet: Ja. Universitet är ju väldigt gammalt.

Zoologhuset har skötts av Akademiska hus. De har inget uppdrag att bevara värdefulla akademiska miljöer för framtiden. Statens Fastighetsverk ska vårda Q-märkta hus, men vem har ansvaret att bevara ännu existerande värdefulla universitetsmiljöer för framtiden? Det kan gälla föreläsningssalar, laboratorier och museala undervisningssamlingar. Har LU gjort någon inventering av värdefulla akademiska miljöer? När SVT på 1980-talet skulle spela in en TV-serie, sökte man en föreläsningssal på ett universitet, som förblivit intakt sedan 1930-talet. Man hittade endast en sådan i hela landet. Även den är borta nu!

I ämnet museologi vid LU ingår främst hur man katalogiserar och bevarar föremål. Vid andra universitet har man även undervisning i byggnadshantverk och i hur man bevarar hela miljöer för vettig framtida användning. LU borde införa sådan utbildning!

Även om man ”tvångsförflyttar” humanister till Zoologen kunde man ”kapsla in” museet och stora föreläsningssalen, när huset moderniseras. Att bevara museet skulle knappast göra ett märkbart intrång på universitets totala lokalyta. Fortfarande kunde man då visa vad man under ett sekel demonstrerat för universitetsstuderande, men också för hundratusentals skolelever, som ”otäcka” djurfoster i sprit, vackra fjärilar, skelett av utdöda arter m.m. Objekt som blivit till präglingsbilder för generationer. Att fortfarande visa Sveriges fåglar tredimensionellt borde engagerat ornitologer.

Lunds kommun sökte bli europeisk kulturhuvudstad utan att ha en stadsteater med fast ensemble, ett konserthus, en opera, ett stadsmuseum, ett konstmuseum (förutom Skissernas museum som ingår i ”tionde universitetsområdet” liksom Botan). Kommunens elever och stadens turister kunde länge tillgodogöra sig zoologmuseet utan att kommunen bidragit ekonomiskt till en av Lunds verkliga turistattraktioner. De finns inte alltför många vid sidan av Domkyrkan och Kulturen.
Crafoordstiftelsen anslog två miljoner för att rädda spektakulära delar av zoologiska museets samlingar från packas ned i ett förråd på Gastelyckan. Men vart tar den unika miljön vägen, som är från första världskriget? Man kan frestas att jämföra förslaget till ny visningsmiljö för samlingen med att ge en älskad kvinna en gåva utan att slå in den i en presentförpackning.
Per-Anders Mårdh

 


Blir nya ”grundlagen” förenlig

med strategiska planen?

 I LUM nr 6 2011 ägnades stort utrymme åt Lunds universitets förslag till ny arbetsordning (i artikeln benämnd ”ny grundlag”). Samtidigt arbetar universitetet med att förnya sin strategiska plan. I den strategiska planen lyfts gränsöverskridande forskning fram som ett område universitetet bör prioritera. Tyvärr speglas inte denna ambition i förslaget till ny arbetsordning.
Det finns enheter vid universitetet som, på grund av att de är utpräglat gränsöverskridande, saknar förutsättningar att integreras i någon befintlig fakultet. Dessa har samlats inom universitetets särskilda verksamheter (USV). För att förstå hur dessa enheter organiseras, och varför, är det viktigt att vara medveten om att gränsöverskridande forskning kan ske på flera plan; såväl mellan universitet, fakulteter och institutioner, som inom forskargrupper och tvärvetenskapliga enheter där olika discipliner kombineras. Det senare är ett område inom vilket Lunds universitet utmärkt sig mycket positivt på senare tid. I revideringen av den strategiska planen betonas att detta bör utvecklas ännu mer. Som företrädare för gränsöverskridande forskning välkomnar vi denna ambition.
Tyvärr tar förslaget till ny arbetsordning inte vara på de möjligheter som den nya högskolelagen ger i detta avseende. En av de viktigaste delarna i arbetsordningen, när det gäller gränsöverskridande forskning, är organiseringen av USV. Här framgår tydligt hur kompromisser med fakulteterna skapar en struktur som begränsar, inte gynnar, gräns­överskridande forskning. Två exempel är särskilt iögonfallande:
För det första föreslås en gemensam styrelse för USV där fakulteterna har lika många representanter som USV. I kombination med att USV inte är representerat i rektors ledningsråd och utbildningsnämnd, samt inte ges möjlighet att bedriva forskarutbildning utanför fakulteterna, innebär detta att USVs verksamheter ständigt kommer att vara beroende av fakulteternas välvilja. Då vissa fakulteter anser att USV bör läggas ner behöver man inte vara konspiratoriskt lagd för att tänka sig att dessa kan ha annat än samverkan för ögonen när de verkar inom ramen för USVs styrelse.
För det andra föreslås en återkommande utvärdering av verksamheternas placering inom USV, och ”om inte särskilda skäl föreligger ska de integreras i fakulteternas verksamhet”. Det är viktigt att understryka att det är verksamheternas karaktär och forskningsområden som gör att de kräver placering vid en särskild organisation för att kunna utvecklas och prestera väl. Ingenting talar för att forskningsområden som innovation och miljö kommer att försvinna med tiden. Vi anser att samtliga delar av universitetet bör utvärderas regelbundet, både med avseende på prestation och placering. Sådan utvärdering bör ske på lika villkor, exempelvis inom RQ13.

Björn Asheim,
Charles Edquist,
Jerker Moodysson,
CIRCLE


Tillbaka

Uppdaterad: 2012-12-14

Skicka in debattinlägg

Skicka ditt inlägg eller bemötande till lumdebatt@lu.se – och glöm inte att signera det!  

• Inläggen ska vara signerade med namn och helst institution eller annan tillhörighet.

• En rekommendation är att hålla sig relativt kortfattad.

• Personliga påhopp och kränkningar tolereras lika lite som rasistiska inlägg.

• Alla inlägg går via redaktionen som publicerar så snart som möjligt dagtid under vardagar.

• Det finns inga krav på bemötande av inlägg men alla som känner sig manade att bemöta eller kommentera ett annat inlägg är välkomna att göra det.

• Inläggen publiceras inte per automatik i den tryckta versionen av LUM.

• Debattsidan rensas vid behov eller var fjortonde dag.

Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00