Prislapp på naturkapital: Hur mycket är en mask värd?

 

[2012-01-20]

Efter år av svalare intresse har nu både ­jordbrukare och EU-politiker börjat lyssna på allvar på forskningsresultaten. Knepet är helt enkelt att kommunicera på mottagarens villkor.

Biologiprofessor Katarina Hedlund och hennes kollegor har börjat sätta prislappar på naturens eget kapital.

Katarina HedlundAtt ta hand om naturen och bevara den biologiska mångfalden anses ofta inte vara något som man tjänar på rent ekonomiskt. Men i forskningsprojektet Soil Services har forskarna strävat efter att mäta vinsterna i kronor och ören. Det handlar om att synliggöra naturens eget kapital i ekonomiska termer, med hjälp av de så kallade ekosystemtjänsterna.

- Jag har som forskare jobbat med biologisk mångfald i många år. Tidigare har det varit svårt att nå ut, men nu går budskapet fram, säger Katarina Hedlund, professor på Biologiska institutionen.

De fyra senaste åren har hon varit koordinator för det EU-finansierade forskningsprojektet Soil Services. Projektet startade 2008 och avslutas i februari 2012. Målet har varit att leverera resultat kring hur den biologiska mångfalden i marken förändras vid såväl intensivt jordbruk som klimatförändringar. Målgruppen, det vill säga de som ska använda forskningsresultaten, har bestått av ett brett spektrum av människor i både Sverige och andra europeiska länder: enskilda lantbrukare, lantbruksrådgivare, experter på Jordbruksverket, EU-politiker.

Katarina Hedlund konstaterar att begreppet ekosystemtjänster, och deras ekonomiska värde, får folk att lyssna. Inom jordbruket finns det gott om ekosystemtjänster som kan göra marken bördigare och öka skördarna. Exempelvis lever värdefulla mikroorganismer i marken där de kan frigöra kväve som ger näring åt grödorna. Och daggmaskar gräver sina gångar i marken och skapar då bättre struktur och luft i myllan.

- Det är inte riktigt så enkelt att vi kan säga exakt vad en daggmask är värd, men vi kan exempelvis sätta pengar på den organiska halten i marken som ett slags valuta för ekosystemtjänsterna, säger Katarina Hedlund.

Ju högre organisk halt som finns i marken, desto mindre behov av att gödsla åkrarna. Det kan röra sig om upp till 25 procent lägre mängd kväve som behöver tillföras för samma skörd, påtalar Katarina Hedlund. På så sätt kan lantbrukaren spara pengar på minskade gödselkostnader. Och dessutom kan samhället spara pengar genom minskade kostnader för kväveläckage från åkrarna ut i vattendrag och hav, ett miljöproblem som orsakar algblomningar och syrebrist i havet.

Inom Soil Services har forskarna tagit fram modeller som kan göra beräkningar kring hur mycket markens ekosystemtjänster är värda i exempelvis ett hektar vetefält. Dessutom kan modellerna tydliggöra de ekonomiska vinsterna med lantbruksmetoder som exempelvis att plöja ner skörderester, att så en täckgröda så att inte åkern ligger bar samt att använda rätt växtföljd. På lång sikt kan rätt markskötsel ge påtagliga förändringar rent ekonomiskt.

- Vi kan med modellerna visa hur lantbrukarna kan tjäna mer pengar om tio år om de gör si eller så. Inom jordbruket finns ofta ett mer kortsiktigt perspektiv, säger Katarina Hedlund.

Ytterligare ett mål är att forskningsresultaten från projektet ska vävas in i EU:s bidragskalkyler för jordbruket. Nyligen var Katarina Hedlund i Bryssel för rundabordssamtal inom EU-parlamentet för att påverka utformningen av jordbruksstöden så att de får avsedd effekt.

- Kommissionen försöker få igenom ett markdirektiv, men vissa länder stoppar det i parlamentet, förklarar hon.

Den största utmaningen i att kommunicera forskningsresultaten från Soil Services har varit att våga släppa detaljer och osäkerheter bakom resultaten, att börja använda modellerna och faktiskt uttala sig om möjliga framtidsscenarier. Och att gå från renodlad grundforskning till ett helhetsperspektiv kring hur man kan odla ekonomiskt hållbart.

- Vi är fostrade i att det är själva forskningsresultaten som är det intressanta, men vi måste möta användarna på ett plan som utgår från vilka frågor de tycker är intressanta, säger Katarina Hedlund.

Lena Björk Blixt

Läs om mer intressant forskning i Lunds universitets magasin, LUM

 


Tillbaka

Uppdaterad: 2013-01-08

Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00