Vädret i framtiden: Fler värmeböljor, kraftigare regn och svårare torka

[2012-03-04]

Under det närmaste århundradet kan vi vänta oss ett varmare klimat med mer extrema vädersituationer. Värmeböljorna blir fler, varmare och mer långvariga, medan köldknäpparna blir mer sällsynta. Även de extrema nederbördsmönstren kommer att förändras, med kraftigare skyfall och översvämningar på vissa ställen, samtidigt som andra platser kan komma att drabbas av svårare och längre perioder med torka. Det är huvudbudskapet i en genomgång av de senaste forskningsresultaten som nyligen gjorts av Markku Rummukainen, professor vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds Universitet.

 

Ett klimat i förändring

Att jordens klimat befinner sig i en period av snabb uppvärmning blir alltmer tydligt. Det kan mätas som förändringar i den globala medeltemperaturen och i regionala temperaturmönster, som varmare hav, och som förändringar i atmosfärens luftfuktighet. Det kan också observeras som smältande glaciärer i världens bergstrakter och längs Grönlands och Antarktis kuster, som krympande havsisar vid polerna och som stigande havsnivåer. Förändringarna i dagens klimat beror till allra största delen på ökande utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser som genereras av människans aktiviter, framför allt vid förbränning av olja, kol och naturgas, och genom förändrad markanvändning som till exempel avskogning.

Men klimatförändringarna innebär inte bara ökande medeltemperaturer. Även vissa väderfenomen påverkas. I den nya artikeln gör Markku Rummukainen en sammanställning av de senaste forskningsrönen när det gäller hur klimatförändringarna påverkar extrema vädersituationer, framförallt vindhastigheter inklusive stormar, nederbördsmönster (skyfall, torka) och temperaturer (värmeböljor och köldknäppar). Han diskuterar även hur säkra vi kan vara på att vi ”vet” hur extremerna kommer att gestalta sig i ett förändrat klimat. Detta är något som debatterats flitigt under senare år, både i media och i forskningsvärlden, och är viktigt inte minst för att extrema vädersituationer kan ha stora effekter på människor och natur.

Fler värmeböljor och förändrade nederbördsmönster

Säkrast vet vi hur temperaturen kommer att utveckla sig, och att det med största sannolikhet kommer att bli vanligare med värmeböljor som de som upplevdes på olika håll i Europa senast 2003, 2006 och 2010. De maximala temperaturerna kommer att bli högre, och värmeböljorna kommer att bli mer långvariga. Köldknäpparna kommer att bli mer ovanliga.

När det gäller nederbörden är det mycket sannolikt både att den globala nederbörden kommer att öka, och att andelen kraftiga regn kommer att öka på flera håll. Men dessutom kommer nederbörden att fördela sig ännu mer ojämnt över planeten. I många områden kommer det alltså att regna mer, framför allt här uppe på högre breddgrader och i områden runt ekvatorn. Samtidigt kommer andra delar av världen att drabbas av torka. De subtropiska regionerna, det vill säga områdena just utanför vändkretsarna, och medelhavsområdet, ligger i riskzonen för fler och längre perioder av torka. 

Osäkert om tropiska stormar

En speciell fråga som debatterats flitigt är om tropiska stormar har eller kommer att öka i antal och i styrka på grund av klimatförändringarna. En av anledningarna till att diskussionerna har uppkommit är att forskningsläget är så pass osäkert. För det första är det tveksamt om vi kunnat se någon skillnad i stormfrekvens hittills. Visserligen tyder vissa data på att det varit många tropiska stormar och orkaner på Atlanten under den tid som det finns mätningar och observationer ifrån, det vill säga från 1970-talet och framåt. Samtidigt kan detta väl rymmas inom naturliga variationer för stormfrekvens. För det andra är det svårt att räkna på stormbildning, frekvenser och stormbanor. Om ett vanligt tropiskt oväder utvecklas till en storm eller inte, och hur kraftfull stormen i så fall blir, beror nämligen dels på hur varm havsytan är, men även på hur vindarna ser ut högre upp i atmosfären, och på temperaturskillnader mellan olika havsområden. Förändringarna i de olika faktorerna kan kompensera för varandra, eller förstärka varandra.

De forskningsresultat som finns idag ger ingen anledning till oro för att antalet tropiska stormar skulle öka markant. Vad man trots alla osäkerheter kan säga, är nämligen att det troligtvis inte kommer att bli vanligare med tropiska stormar under det närmaste århundradet. Däremot är det ”mer sannolikt än osannolikt”, som flera olika rön sammanfattas med, att de stormar som ändå bildas oftare kommer att utvecklas till den mest extrema typen, och det är sannolikt att de maximala vindhastigheterna och nederbördsmängderna i sådana stormar kommer att öka något. Det har också funnits hypoteser om att tropiska stormar kommer att drabba större områden, bland annat genom att söka sig längs mer nordliga banor, men det finns ännu inte tillräckligt med data för att styrka det.

Men även utanför tropikerna förekommer naturligtvis stormar, orkaner, och kraftiga vindar. Dessa vädersystem bildas på ett annat sätt än de tropiska stormarna. Resultaten från klimatmodellerna är inte helt entydiga, men ett typiskt resultat är att stormarna blir vanligare, kraftigare och att deras banor kan ändras.

 

Hur går vi vidare?

Resultaten från sammanställningen av forskningsläget om framtidens extrema vädersituationer kommer ur ett strikt naturvetenskapligt, meteorologiskt och klimatologiskt sätt att se världen. Markku Rummukainen avslutar därför med att understryka vikten av att sätta in resultaten i sitt samhällsvetenskapliga sammanhang.

Ur ett samhällsvetenskapligt synsätt är ”extremt väder” främst av intresse när det finns en kraftig påverkan på samhället, eller på ett mänskligt eller naturligt system. Detta kan betyda frågeställningar som: Vilka geografiska områden kommer att påverkas, och på vilket sätt? Hur kommer människors vardag och möjlighet till uppehälle påverkas? Hur kommer miljön, ekosystemen, ekosystemtjänster och resurser påverkas? Hur kommer infrastruktur och ekonomiska, sociala och kulturella tillgångar att påverkas? Hur ska förändringar i risker värderas?

Innan den naturvetenskapliga kunskapsbasen kan användas för ställningstaganden och beslut om klimatanpassning, måste den därför studeras i ljuset av samhällets sårbarhet och utsatthet. Här finns i nuläget ett behov både av mer tvärvetenskap, och av mer överföring av både kunskap och kunskapsbehov mellan forskningen och samhället.
Marianne Hall

 

Referens: Rummukainen, M. 2012. Changes in climate and weather extremes in the 21st century. WIREs Clim Change. Doi: 10.1002/wcc.160.

 

 


Tillbaka

Uppdaterad: 2013-01-08

Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00