Sju åtgärder för att skydda planeten


[2012-03-16]
Efter andra världskriget skapades FN och andra internationella organisationer som skulle avvärja framtida kriser. Nu hotas världen av en klimatkris som kan förändra livets villkor på ett oåterkalleligt sätt. Klimathotet kräver starka och effektiva motåtgärder, och därför måste de internationella beslutssystemen och regelverken göras om än en gång.

Det skriver en stor grupp miljö- och samhällsvetare från hela världen i tidskriften Science. Forskarna i gruppen är knutna till Earth System Governance Project, ett tioårigt forskningsprogram som har sin bas vid Lunds universitet.

– Vi som står bakom texten har haft delvis olika åsikter utifrån våra olika intressen och kompetenser. Texten är resultatet av en lång diskussion där vi slutligen enats om sju åtgärder som är både viktiga och nödvändiga, säger professorn och hållbarhetsforskaren Lennart Olsson i Lund.

De sju åtgärderna handlar om miljöstyrning, dvs hur världen snabbt ska kunna få styr på uppvärmningen innan den passerar farliga brytpunkter. Här är förslagen:

• Hållbarhetsarbetet måste lyftas upp, exempelvis genom att skapa ett UN Sustainable Development Council direkt under FNs generalförsamling. I detta råd bör G20 – de länder som står för två tredjedelar av världens befolkning och nio tiondelar av dess BNP – få minst hälften av rösterna, så att besluten kan bli snabba och effektiva.

• FNs miljöorgan UNEP (United Nations Environment Programme) bör också få en viktigare roll inom FN-systemet, på samma nivå som t.ex. Världshälsoorganisationen.

• Ny teknik med stora möjligheter men också stora risker måste få reglerande ramar. Några exempel är nanoteknik, syntetisk biologi och geoingenjörsteknologi (storskaliga tekniska försök att förändra klimatet).

• Världens ekonomiska regelverk måste förändras så att miljövänliga produkter och processer gynnas i handelsavtal, tullvillkor etc.

• Fler internationella beslut måste tas enligt majoritetsprincipen. Att sträva efter konsensus tar för lång tid och gör att ribban sätts efter de minst ambitiösa länderna.

• Det civila samhället bör få en starkare rådgivande roll i internationella sammanhang.

• Fattiga länder måste få kraftfullt stöd för att göra de förändringar som krävs.

– Den sista punkten tycker jag för min del är den viktigaste, men kanske också den svåraste. Det gäller att driva en effektiv miljöpolitik men samtidigt försöka minska och inte öka orättvisorna i världen, säger Lennart Olsson.

Earth System Governance Project är ett tioårigt forskningsprogram inrättat av IHDP (International Human Dimensions Programme, se www.ihdp.org) och samlar hundratals forskare och forskningsinstitutioner inriktade på miljöstyrning. Det nu framlagda förslaget till reformer kommer att diskuteras vid "Rio+20", FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio i juni. Ett bevis för dokumentets vikt är att det i en kortare version nu tas in i Science, ett av världens viktigaste vetenskapliga debattforum.


Länk till artikeln i Science

Mer info Lennart Olsson, 046-222 05 11, 0706-46 27 12 och Lennart.Olsson@lucsus.lu.se, samt statsvetaren Karin Bäckstrand, karin.backstrand@svet.lu.se eller föreståndaren för Earth System Governance-kontoret i Lund Ruben Zondervan, 046-222 04 78, 0708- 822 108 och ruben.zondervan@esg.lu.se.

Ingela Björk

 

Länk till Lunds universitets pressmeddelanden

 

 


Tillbaka

Uppdaterad: 2013-02-19

Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00