Framtidskommissionen om grön ekonomi, grön tillväxt, och Sveriges roll i det internationella klimatarbetet

[2012-05-02]

Petter Hojem, ämnessakkunnig för Regeringens Framtidskommission och utredare inom den del som har rubriken ”Grön tillväxt" besökte under våren Centrum för miljö- och klimatforskning. Klimatinitiativet passade på att få en pratstund om grön ekonomi, grön tillväxt och hur Sverige kan påverka de globala utsläppen av växthusgaser.

 

Varför har vi en Framtidskommission?

Syftet med framtidskommissionen är att vara regeringens kristallkula, och identifiera vad som blir framtidens utmaningar för Sverige. Det är tydligt att vi kommer att se en global uppvärmning som även kommer att påverka Sverige. Exakt hur stora klimatförändringarna kommer att bli vet vi inte idag. Vi kan göra vissa antaganden, men det finns osäkerheter som bland annat beror på politiska vägval och beslut vi tar idag, till exempel på hur vi lever och hur vi transporterar oss runt i samhället. Vi behöver alltså underlag för att förbereda Sverige på de förändringar som kommer att ske på längre sikt. Vad kommer temperturökningen att betyda för svenska matproduktion till exempel, och för svensk skogsproduktion?

 

Vad vill ni ha med er från mötet mellan Framtidskommissionen och Lunds universitet?

Både Lunds universitet och Lunds Tekniska Högskola är kända för att jobba mycket bra både med klimatforskning och med biologisk mångfald och effekterna av klimatförändringarna. Det som jag tycker har varit mest intressant idag har varit att se att de två strategiska forskningsområden som koordineras från Centrum för miljö- och klimatforskning fokuserar på konsekvenserna av klimatförändringarna för jordbruk och skogsbruk, på biodiversitet och ekosystemtjänster i ett föränderligt klimat och på hur klimatförändringarna kan komma att påverka växter och landekosystem. Detta är precis det som Framtidskommissionen också fokuserar på. Vi arbetar även med samma tidsperspektiv, utvecklingen till 2050, vilket gör att den forskning som sker här är ett extremt intressant underlag för vårt arbete.

 

Två uttryck som ofta nämns i de här sammanhangen är ”grön ekonomi” och ”grön tillväxt”. Vad innebär de egentligen?

När det gäller grön tillväxt så arbetar t.ex. OECD mycket med ”green growth” strategi. Det de lägger i uttrycket ”green growth” är att man genom att satsa på miljöteknik och investeringar i gröna åtgärder även kan driva på den ekonomiska utvecklingen rent allmänt. Att satsa på miljöteknik, och på energi- och resurseffektivisering, är bra för den ekonomiska återhämtningen och för den framtida ekonomiska utvecklingen.

Grön ekonomi har ännu ingen officiell definition. Detta är en av de frågor som kommer att diskuteras under FNs stora konferens om hållbar utveckling, Rio+20, som hålls i Rio de Janeiro i sommar. FNs miljöprogram UNEP har en arbetsdefinition där en grön ekonomi är en ekonomi som resulterar i ökat mänskligt välmående och social jämlikhet, samtidigt som miljörisker och de ekologiska belastningarna minskar. En grön ekonomi har låga kolutsläpp, utnyttjar resurser effektivt, och är socialt inkluderande.

Ska Sverige bli en grön ekonomi till 2050 så måste Sverige sikta på att bli långsiktigt hållbart. Det är alltså inte bara en process, utan det är ett långsiktigt tillstånd där vi har uppnått en hållbarhet i vår ekonomi, och där framtida tillväxt på så sätt också kommer att vara hållbar. Syftet med vår ekonomi måste ju vara att den ska ge oss grunden för en välfungerande välfärd, där vi kan ha det samhället som vi önskar leva i. Vi vill ha en bra skola, en bra sjukvård, alla de tjänster som samhället får från välfärdsstaten. När vi då lägger på ett hållbarhetstänkande så innebär det att vi måste räkna in naturen och naturens kapital, så att vi även på längre sikt ska kunna försäkra oss om att välfärden ska kunna ge oss just en bra skola, en bra sjukvård, kultur, sport.

Hållbar tillväxt har varit definierad sen Brundtland kommissionen 1992, där de definierade det som social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Grön ekonomi betonar då framför allt det ekologiska hållbarhetsperspektivet, och då måste man komma ihåg att ekologisk hållbarhet är en grundförutsättning för social och ekonomisk hållbarhet. Det finns alltså två perspektiv när det gäller grön tillväxt eller hållbar tillväxt. Det ena är att vår tillväxt måste vara ekologiskt hållbar för att vi ska kunna ha tillväxt på längre sikt. Det andra är att investeringar i miljöteknik även ur ett traditionellt ekonomiskt perspektiv är en smart investering. Vi ligger i framkant där nu, och är Sverige med och tar fram framtidens lösningar på de globala klimat- och miljöproblemen så kommer det att vara lösningar som vi kommer att kunna exportera till andra länder.

 

Hur passar Sverige in i det globala systemet, och hur passar ni in det i ert arbete? Vilket ansvar har Sverige att anpassa vår tillväxt så att det kan bli jämlikhet globalt?

Det ingår inte i vårt uppdrag att titta på globala fördelningsfrågor, men Sveriges sikte mot 2050 är att vi ska vara koldioxidneutrala. Eftersom vi historiskt sett har tillhört de länder som har haft stora utsläpp så måste vi ta vårt ansvar för framtiden. Framtidskommissionen har ett svenskt fokus, men samtidigt så påverkas vi hela tiden av vad som händer i till exempel Indien, Kina, USA, Brasilien och tillväxtländerna. Sverige står för 0.2 % av världens utsläpp, och givetvis är det så att om det bara är Sverige som gör åtgärder för att nå hållbarhet till 2050 så kommer vi inte att påverka mycket av de globala utsläppen. Det Sverige framför allt kan göra är att se till att få med sig så många som möjligt i internationella åtgärder.

Det man har lyckats med internationellt på senare år är att lyfta hundratals miljoner människor ur fattigdom. Det har varit en positiv utveckling, men det är något som också gått på bekostnad av miljö och klimat. Det är mycket viktigt att vi ser till att de två intressena kan mötas och inte stå i motsättning till varandra, för då kommer man att få problem med att få världen in på en mer hållbar väg.

Sveriges bidrag till världen är just att vi är med, dels i forskningsfronten så som här i Lund och tar fram ett kunskapsunderlag om gör att man kan agera på ett bra sätt, nationellt såväl som internationellt. Dels att Sverige kan vara med och ta fram tekniklösningarna som gör att vi kan ställa om till ett mindre kolintensivt samhälle och sätt att leva på. Sen vill jag också betona att vi inte heller i Sverige har löst alla välfärdsutmaningarna än.

 

Det finns en diskussion i samhället där några menar att vi inte ska ha någon tillväxt alls, eller kanske till och med en negativ tillväxt. Jag tänker på problematiseringen av evig tillväxt i en begränsad värld. Hur har ni resonerat runt det?

Tillväxt är något som är positivt från perspektivet att tillväxt är något som gör det möjligt för oss att lösa andra utmaningar i samhället som vi fortfarande har. Sverige är inte det perfekta samhället. Med det sagt så får man fråga sig ”Tillväxt av vad?” och där kommer vi inom ramen för Framtidskommissionen att titta på andra viktiga mått och indikatorer för framgång och utveckling än exempelvis BNP, eftersom det är tydligt att långsiktigt så krävs det att man har ett starkare hållbarhetstänkande än vad man har haft hittills. Vi kan inte bara tänka korta konjunkturer utan vi måste tänka över längre perioder. Om man integrerar ett hållbarhetsperspektiv i vårt sätt att se på tillväxt så står inte tillväxt och hållbarhet i kontrast till varandra längre. Där kan man titta på ekosystemtjänster, som man också arbetar med vid Lunds universitet. Ekosystemtjänster, så som rent vatten, matproduktion, skogsproduktion och rekreation, är en extremt viktig pusselbit som visar att ekonomin och naturen inte står i kontrast till varandra, utan att det verkligen är miljön som skapar förutsättningarna för att vi ska kunna ha en ekonomi.

 

Marianne Hall


Tillbaka

Uppdaterad: 2013-01-08

Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00