Väst värstingen i regnskogen


[2012-06-12]
De senaste åren har det dykt upp en mängd olika projekt som ska rädda regnskogen från skövling. Man kan köpa en bit skog eller betala jord­ägarna en summa pengar för att de inte ska hugga ner den. Men hur effektiv är metoden för att bromsa växthuseffekten när det egentligen är västvärldens hejdlösa konsumtion som är boven i dramat? Det undrar Torsten Krause, doktorand i hållbarhetsvetenskap som studerar ett rädda-regnskogs-projekt i Ecuador.

Bild på Torsten Krause
Torsten Krause

I Ecuador driver regeringen sedan tre år tillbaka projektet ”Socio Bosque”. Det går ut på att de som äger regnskogen, ofta ursprungsbefolkning, får pengar av myndigheterna i utbyte mot att de binder sig för att inte röra skogen under en 20-årsperiod.

Projektet är omfattande. Målet är att det ska täcka in 15 procent av landets yta och 1 miljon människor berörs av det. Torsten Krause har under två års tid åkt fram och tillbaka till Ecuador och intervjuat folk i olika byar ute i regnskogen.

– Det är särskilt intressant att studera vad ett sånt här projekt får för konsekvenser för ursprungsbefolkningen, säger han.

Eftersom inget samhälle är det andra likt finns det inte bara en sanning. Huruvida regeringspengarna kommer befolkningen tillgodo eller inte beror på byns eller samhällets ledning. Ibland har byn fattat ett gemensamt beslut kring att delta i ”Socio Bosque” och ersättningen för att inte hugga ner skogen kommer alla till fördel.

I andra byar finns en utbredd korruption och byborna förstår inte syftet med projektet. Ett annat problem är att unga bybor som vill fortsätta att bruka skogen på ett traditionellt sätt inte längre har möjlighet till det eftersom ingen ny mark får brytas. Torsten Krause forskar i nära samarbete med Ecuadors regering. Som doktorand i hållbarhetsvetenskap försöker han sam­tidigt som han studerar rädda regnskogs-projektet även styra det i rätt riktning.

– Ibland surnar projektledningen till när jag kritiserar vad de gör men samtidigt är det lättare för någon som kommer utifrån att få gehör för nya idéer, säger han.

Rädda-regnskogs-projekten tog fart efter FNs klimatmöte 2005. Syftet var att sätta en prislapp på de enorma mängder koldioxid som lagras i regnskogen. För att utvecklingsländerna skulle minska avverkningen behövdes ekonomiska sporrar, menade man.

– Den här typen av projekt blev mycket populära eftersom man tyckte att det var ett bra och billigt sätt att minska växthuseffekten, säger Torsten Krause.

Nu börjar man se en hel del avigsidor. Ett problem är att man betalar pengar till ”the bad guys” det vill säga till dem som skövlar för att de ska sluta med detta. Detta kan skapa incitament till dem som inte skövlar. Ett annat problem är att många projekt inte fäster någon vikt vid biodiversiteten.

Det är skogens lagring av koldioxid som är det uttalade målet. Om den sedan lagras i snabbväxande energiskog eller naturlig regnskog fäster projekten ofta inte någon vikt vid. Fast det största problemet är, enligt Torsten Krause, att man inte tar hänsyn till att det är västvärldens konsumtion som är den stora boven i dramat.

– Så länge efterfrågan i väst är lika omättlig så kommer regnskog att fortsätta skövlas. Om ett land slutar att hugga ner sin skog ökar ett annat land sin avverkning. Resultatet blir att jordens temperatur stiger.

Ulrika Oredsson

Fotnot: Torsten Krause och statsvetaren Tobias Dan Nielsen presenterade forskning kring hur en global miljöpolicy kan påverka den lokala verkligheten under en stor samhällsvetenskaplig miljökonferens vid Lunds universitet april. Konferensen hölls av Earth System Governance-projektet som är ett tioårigt forskningsprogram med huvudsäte vid Lunds universitet.

 

Läs mer om Earth System Governance projektet här

 


Tillbaka

Uppdaterad: 2013-01-08

Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00