Landgrabbing – när den bördiga jorden blir en handelsvara

 

[2012-06-21]
I spåren av ökande livsmedelspriser, ökande efterfrågan på bioenergi, och en global ekonomi som närmar sig det kaotiska, har en ny global trend vuxit fram. Investerare har börjat behandla jordbruksmark som en handelsvara bland andra och som ett objekt för spekulation. Bördig mark bjuds ut till försäljning eller arrendering och lokala odlare och samhällen förlorar mark som brukats med traditionens rätt, utan att få kompensation som täcker värdet på den förlorade marken eller erbjudas alternativa möjligheter till försörjning.

Enbart under senare år beräknas landområden med en yta motsvarande halva Europas jordbruksareal ha sålts eller arrenderats ut. De flesta fallen av landgrabbing förekommer i Afrika och dessutom i länder med livsmedelsbrist. Detta är oroväckande eftersom huvuddelen av projekten är inriktade mot exportproduktion snarare än livsmedelsproduktion för hemmamarknaden.

Vad driver landgrabbing?

Den internationella konkurrensen om bördig, odlingsbar mark ökar, och de yttersta drivkrafterna för detta är dels befolkningstillväxten och dels den ökande konsumtionen hos en global minoritet. Den internationella marknadens efterfrågan på mat, biobränslen, råmaterial och timmer borgar för att trenden kommer att bli långvarig. Även klimatpolitiska beslut driver på utvecklingen, där EUs energipolitik med planerade ökning av andelen biodrivmedel för transporter, och den nya marknaden för klimatkompensationsåtgärder, redan lett till ytterligare stora markuppköp i spekulativt syfte.

När fenomenet landgrabbing diskuteras och beskrivs ligger fokus ofta på internationella aktörer. Även om det är den internationella marknaden som står för efterfrågan på de varor och grödor som produceras är det framför allt nationella eliter som är drivande i handeln. Direkta investeringar av utlänska aktörer sker oftast inom regionen. Att spåra internationella bakomliggande finansiärer är ofta svårt. Sannolikt är många investeringar gjorda genom skatteparadis vilket ytterligare försvårar möjligheterna att spåra de verkliga aktörerna. Bland kända internationella investerare finns privata hedgefonder och pensionsfonder, t.ex. Alecta, AP2 och AP3 i Sverige. Bland finansiärerna finns även vissa aktörer som ägnar sig åt utvecklingsbistånd, däribland Världsbanken och svenska Swedfund.

Konsekvenser för lokalbefolkningen

Kostnaden för omfördelningen av land från lokala samhällen till nationella och internationella investerare bärs till stor del av de fattiga på landsbygden, som förlorar marken de använt och därmed sin möjlighet till försörjning. De nya arbetstillfällen som skapas i det storskaliga jordbruket är ofta färre än tidigare, ger låg lön, och i vissa fall varar arbetet endast under en initial fas.

Det händer att lokala odlare vräks från permanent jordbruksmark och hus, men i många fall förlorar man sin försörjning genom att man förlorar tillgången till gräsmarker, skogar och våtmarker som tidigare innehafts som gemensam egendom av ett samhälle. Kompensationen till individer och samhällen för förlusten av resurser är sällan tillräcklig, speciellt eftersom det ofta saknas lagligt skydd för samhällen där marken brukas enligt hävd och tradition. Utfärdande av kommersiella arrenden över tidigare gemensamt ägd mark stänger möjligheten för lokala samhällen att behålla marken, vilket resulterar i att samhället inte bara förlorar möjligheten för uppehälle, utan även dess största kapitaltillgång. I vissa fall har installationer av storskaliga bevattningssystem även resulterat i ökad konkurrens och konflikter med både lokala och nedströms vattenanvändare.

Eftersom det vanligtvis är den bästa marken som är målet för handeln, bördig mark som lätt kan bevattnas och ligger i närheten av infrastruktur, är sannorlikheten stor för att det skall bli konflikter med existerande markanvändare.

Landgrabbing och den ökande efterfrågan på biobränslen

Ur ett övergripande perspektiv är det framför allt jordbruksmark som är föremål för handeln. Bland de affärer som är väl dokumenterade är det tydligt att livsmedelsgrödor dominerar följt av så kallade flex-grödor, det vill säga grödor som kan användas till både livsmedel och energi som till exempel sockerrör och oljeväxter. Bland energigrödorna dominerar oljepalmer, jatropha och castor-bönor. Jämför man vilka internationella aktörer som varit inblandade ser man ett tydligt mönster, där aktörer från till exempel Saudiarabien och andra gulfstater framför allt inriktar sig mot matproduktion, medan aktörer från europeiska länder (inklusive Sverige) samt USA och Kanada inte satsar på livsmedel utan huvudsakligen på produktion av biobränslen såsom etanol och biodiesel.

Trots att biobränsleodling alltså utgör en mindre del, gör konflikten med klimatåtgärder tillsammans med det europeiska speciella intresset för biodrivmedel att landgrabbing blir en viktig fråga ur klimat- och energipolitisk synvinkel. Medan vissa länder, t.ex. Sverige och Brasilien, under ganska lång tid framgångsrikt drivit storskaliga lokala program för att förbättra produktionen och konsumtionen av biobränslen, har politiska beslutsfattare och forskningsinstitutioner i de flesta industriländer och utvecklingsländer först nyligen vänt sin uppmärksamhet mot biobränslen. Klimathotet, nya marknader för jordbruksproduktionen, minskat beroende gentemot OPEC-länderna och höga fossila bränslepriser driver på denna utveckling.

Många av de globala utmaningar som vi står inför i dag är ett resultat av växthusgasutsläpp och luftföroreningar som orsakas av fortsatt användning av fossila och andra "smutsiga" bränslen. På regional nivå finns mänskliga utsläpp av växthusgaser, svavelaerosoler och partiklar som är en följd av energiproduktion, bearbetning, omvandling, transport och slutanvändning av dessa bränslen – samtliga av dessa viktiga drivkrafter för ekonomisk utveckling. På den lokala skalan, där halva världens befolkning saknar tillgång till moderna energitjänster för matlagning och mer än en fjärdedel står utan tillgång till el, är inomhusluftföroreningar från förbränning av traditionella bränslen som biomassa en viktig orsak till ohälsa, särskilt hos kvinnor och barn. Att förbättra människors välbefinnande över hela linjen utan att äventyra den naturliga miljön kräver en försiktig balansgång, där man samtidigt måste ta hänsyn till ekologiska, ekonomiska och sociala behov och möjligheter.


Med ökad efterfrågan på biobränslen som substitut för fossila bränslen ökar sårbarheten hos producenter i utvecklingsländerna. Utvecklingen av handel med jordbruksmark kopplat till den europeiska marknadens efterfrågan på biodrivmedel bör därför ses i termer av framväxten av ett globalt integrerat handelsnätverk, och där direkta miljöaspekter är lättare att tillgodose än sociologiska aspekter och sårbarhet hos marginella och perifera samhällen och länder.

Marianne Hall, Klimatinitiativet

 


I en ny vetenskaplig rapport från Lunds universitet ”Internationell handel med jordbruksmark - Ett modernt baggböleri” redovisas omfattningen av det som ofta kommit att kallas ’landgrabbing’. Rapporten presenterades vid ett seminarium i Riksdagen den 14 juni. Författare är Lennart Olsson, Yengoh G. Tambang, Turaj Faran och Anne Jerneck vid LUCSUS – Lund University Centre for Sustainability Studies och LUCID – Lund University Centre for Integration of Social and Natural Dimensions of Sustainability.

Läs rapporten här


Referenser:

Internationell handel med jordbruksmark - Ett modernt baggböleri. Av Lennart Olsson, Yengoh G. Tambang, Turaj Faran och Anne Jerneck vid LUCSUS – Lund University Centre for Sustainability Studies och LUCID – Lund University Centre for Integration of Social and Natural Dimensions of Sustainability. 2012. Länk

Land rights and the rush for land. Av Ward Anseew, Liz Alden Wily, Lorenzo Cotula och Michael Taylor vid The International Land Coalition, Rom, Italien. 2012. Länk

Biofuels and food security- Implications of an accelerated biofuels production. Summary of the OFID study prepared by IIASA. Av Günther Fischer, Eva Hizsnyik, Sylvia Prieler, Mahendra Shah och Harrij van Velthuizen vid International Institute for Applied Systems Analysis, Wien, Österrike. 2009. Länk

Boundless Biofuels? Between Environmental Sustainability and Vulnerability. Av Arthur P. J. Mol. Sociologia Ruralis, Volume 47, Issue 4, pages 297–315. 2007. Länk

 


Tillbaka

Uppdaterad: 2013-01-08

Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00