Rapport från Rio +20 - framsteg eller bakslag?

 

[2012-06-26]
Den 20-22 juni ägde FN:s konferens om hållbar utveckling rum i Rio de Janeiro, Brasilien. Rio +20 mötet samlade omkring 42000 representanter från regeringar, parlament, städer, vetenskapssamhället, civilsamhällsorganisationer, multilaterala organisationer och näringsliv. FN har anordnat konferenser på temat hållbar utveckling vart tionde år sedan 1972 då den första konferensen hölls i Stockholm, Rio+20 blir den femte i ordningen närmast efter Johannesburg 2002. Konferensen samlade regeringschefer och ministrar från 190 länder.

Ban Ki-Moon talar på Rio +20
FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon talar på Rio +20. Foto: International Institute for Sustainable Development (IISD)

Efter närmare 18 månaders förhandlingar och 10 dagars intensiva slutförhandlingarna i Rio antog länderna på midsommarafton ett 48-sidigt dokument – The Future We Want – som behandlade tematik såsom grön ekonomi, det institutionella ramverket för hållbar utveckling, skydd av haven, matsäkerhet, social rättvisa, hållbart jordbruk, fattigdomsbekämpning och globala hållbarhetsmål - ”sustainable development goals” (SDGs).

Hård kritik mot slutdokument utan bindande åtaganden
Medan FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon lyfte fram överenskommelsen som ett viktigt steg mot en hållbar värld, kritiserades det hårt av civilsamhället och forskarvärlden för att sakna konkreta mål, ambitioner och tidtabeller. Protester och demonstrationer pågick under de tre sista dagarna då regeringschefer och ministrar talade på det s k högnivåsegmentet. Flera av FN:s så kallade major groups (icke-statliga organisationer ) kritiserade det urvattnade dokumentet för att sakna bindande åtaganden. Dessutom kritiserade Brasilien som värd då man redan på tisdagen satte deadline för texten att accepteras av staterna. Syftet var att undvika en upprepning från klimatmötet Köpenhamn 2009 . I sitt anförande i plenarmötet vädjade den 17-åriga representanten från ungdomsgruppen: ”We hope ministers come to Rio to save the planet and not face”. Greenpeace argumenterade: ”We did not get the future we want in Rio because we do not have the leaders we need”. Parallellt med Rio+20 pågick ”the People Summit” några kilometer därifrån. Där samlades tusentals representanter bl a från civilsamhälle, ursprungsbefolkningar och kvinnorörelserna som kritiserade globala orättvisor och den nyliberala ekonomin.

Demonstrationer och protester pågick under de sista tre dagarna av Rio +20. Foto: International Institute for Sustainable Development (IISD)
Protester och demonstrationer pågick de tre sista dagarna av Rio +20. Foto: International Institute for Sustainable Development (IISD)

"Grön ekonomi" - nytt begrepp som införs
Huvudresultatet från konferensen var att starta en mellanstatlig process att ta fram globala hållbarhetsmål (SDGs) med avsikten att ersätta de så kallade Millenium målen för utveckling efter 2015. Vidare nämndes för första gången begreppet ”grön ekonomi” i slutdokumentet, som avser optimal tillväxt inom naturens gränser. Idén om att ställa om ekonomin mot gröna jobb och hållbara investeringar drevs hårt av EU och Sverige men möttes av skepsis av delar av G-77 då man ansåg att det riskerade att begränsa rätten till utveckling.

Framsteg och bakslag
Andra beslut rörde det institutionella ramverket för hållbar utveckling, nämligen hur miljöfrågornas status kan stärkas inom FN-familjen samt på nationell, regional och lokal nivå. Beslutet blev att stärka eller uppgradera FN:s miljöprogram i UNEP genom ökade budgetmedel, breddat medlemskap och mer resurser för forskning. Emellertid misslyckades EU med sitt mål att etablera en ny organisation inom FN – World Environment Organization”- avsedd att stärka miljöfrågornas relativa marginalisering i FN. Detta mötte motstånd mot både G77 och USA:s Obama administration. Den senare ville inte under ett valår associeras med ett beslut om att skapa en FN-organisation, med tanke på de republikanska motståndarnas kritik mot FN som en ineffektiv byråkrati.

Protester under Rio +20
Överenskommelsen från Rio +20 kritiserades  hårt av civilsamhället och forskarvärlden för att sakna konkreta mål, ambitioner och tidtabeller. Foto: International Institute for Sustainable Development (IISD)

Andra bakslag för konferensen var att Rio+20 dokumentet inte inkluderade en plan att rädda haven samt tog bort skrivningar om reproduktiv hälsa och rättigheter för kvinnor. Miljörörelsen var dessutom mycket kritisk mot att iden om planetära gränser eller ekologiska toleransgränser togs bort i slutdokumentet.

Rapporterat av Karin Bäckstrand, docent vid Statsvetenskapliga institutionen som åkte till Rio+20 som forskarrepresentant inom Earth System Governance(ESG) projektet.

 

Länk till Rio +20, officiell webbsida

 


Tillbaka

Uppdaterad: 2013-01-08

Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00