Porträtt Petra Östergren: Ofrivillig provokatör

2010-01-28

På 80-talet blev hon känd för sina självförsvarskurser mot våldtäktsmän. Hon var en av radikalfeminismens frontfigurer ända tills hon ifrågasatte om all porr var kvinnofientlig. Idag, tretton år efter den första debattartikeln, skriver Petra Östergren en avhandling om sexköpslagen.

Petra ÖstergrenLUM träffar Petra Östergren på hennes doktorandrum uppe på Avdelningen för socialantropologi. Här tillbringar hon en vecka i månaden och säger att hon älskar de intellektuella samtalen och det stöd hon får från kollegorna.

– Efter 25 år som frilansare är det fantastiskt med en arbetsplats, kollegor och ett fikarum, säger hon.

Frilansandet startade hon med redan på 80-talet då hon under flera år gav kurser i självförsvar och stod nära Riksorganisationen för Sveriges kvinnojourer, Roks, och resten av den radikalfeministiska svängen.

–  Så småningom började jag ifrågasätta en del av det Roks stod för, särskilt deras syn på porr och prostitution, säger Petra Östergren.

Ifrågasättandet blev ömsesidigt. Bland annat var radikalfeministerna kritiska till att Petra Östergren även tränade män i självförsvar. Det blev ett ramaskri och en total brytning efter en debattartikel i tidningen Bang då hon undrade om all porr verkligen var kvinnofientlig.

Starka känslor

Sedan dess har Petra Östergren försökt förstå varför dessa frågor väcker sådana starka känslor. Hennes utgångspunkt är att såväl prostitution som porr är mångfacetterade fenomen. Ibland, menar hon, är prostitution våldsam och förnedrande, och ibland inte. Samma sak gäller för porr.

– Frågan är varför samhället eller feminister inte kan hantera denna spänning, varken intellektuellt eller i policy – det kan vi ju när det gäller andra komplexa fenomen, säger hon.

Petra Östergren menar att den svenska sexköpslagen, som kriminaliserar sexköparen och därmed gör att all prostitution måste ske i skymundan, ökar stigmatiseringen av dem som säljer sex. Genom att intervjua sexsäljare har hon kommit fram till att många tycker att utanförskapet och samhällets syn på dem är besvärligare än själva mötet med kunden. Dessutom kan kriminalisering göra livet som prostituerad farligare och det är svårare för sociala myndigheter att hjälpa dem som behöver hjälp.

En annan av Petra Östergrens käpphästar beträffande sexköpslagen handlar om att sexsäljare själva inte har medverkat i arbetet kring lagstiftningen. Hon påpekar att något sådant knappast skulle accepterats om det gällt en annan marginaliserad grupp. Här spelar kvinnosynen in.

– Det finns en tydlig uppfattning i samhället om vad kvinnor får och inte får göra med sin sexualitet, säger hon. Det går en knivskarp skiljelinje mellan kvinnor som har sex i en kärleksrelation och de som har det av ekonomiska eller andra orsaker.

Du är kritisk till hur lagstiftningen om prostitution ser ut idag. Hur tycker du att den borde se ut istället?

– Det är upp till lagstiftare och sexsäljare, men jag tror att det är viktigt att man gör upp med fördomar. Annars finns risken att man får en ny lagstiftning som även den skadar dem som den är till för att skydda.

Sedan Petra Östergren antogs som doktorand i socialantropologi har hon gjort ett fältarbete på Nya Zeeland vars prostitutionslagstiftning utgår från mänsk­liga rättigheter och hälsoperspektiv. De prostituerade har själva haft ett ord med i laget (se faktaruta på nästa sida).

– Jag blev imponerad av vad jag såg där, säger Petra Östergren. Nya Zeeland har haft lagen sedan 2003 och de flesta, såväl poliser som sexsäljare är nöjda. Varken prostitutionen eller våldet har ökat och polisen behandlar de prostituerade med respekt.

Nya Zeeland

Petra Östergren vill i sitt avhandlingsarbete använda sig av prostitutionslagstiftningen på Nya Zeeland och i Sverige för att synliggöra olikheter i de politiska kulturerna mellan länderna. Hon tycker att det är intressant att två länder som båda anser sig vara progressiva kring sin prostitutionslagstiftning har kommit fram till så olika lösningar. Den Nya Zeeländska lagstiftningen är, enligt henne, pragmatisk. Där vill man skydda dem som väljer att prostituera sig, samtidigt som man arbetar för att minska prostitutionen. Den svenska lagstiftningen uppfattar hon som mer utopisk.

– I Sverige vill vi skapa ett idealsamhälle, ibland på bekostnad av marginaliserade grupper, säger Petra Östergren och illustrerar vad hon menar med att citera andemeningen hos en av de många debattörer som gett sig in sexköpslagsdebatten: Visst, sexköpslagen gör livet värre för de som säljer sex, men det är för ett gott syfte – en ökad jämställdhet.

– Jag tycker att det är intressant att ta reda på vad det här resonemanget säger om oss, fortsätter hon. Det är ett liknande resonemang som finns bakom det hårdnackade motståndet mot att införa sprutbytesprogram.

 Nu har debatten kring sexköpslagen tagit ny fart i och med att alliansregeringen satsar stora pengar på att bekämpa prostitution. Dessutom försöker man ”exportera” lagen till andra länder. Och Petra Östergren konstaterar att ämnet prostitution fortfarande väcker samma starka känslor som det gjorde när hon först engagerade sig i frågan för drygt tio år sedan. Även i universitetsmiljön. Som härförleden när hon skulle presentera sitt fältarbete för en mastersklass.

–  Bara att ta upp sexköpslagen utan att själv positionera sig i frågan, vilket jag inte gjorde, väckte oerhört starka känslor. En del trodde att jag var ”för” prostitution vilket de blev arga på, medan andra ansåg att överhuvudtaget forska i frågan var ett sätt att förstärka den svenska statens kontroll över kvinnors kroppar, säger Petra Östergren och berättar att hon då blev besviken över att hon aldrig kunde diskutera själva sakfrågan, sitt fältarbete. Nu ser hon det som att även denna respons var värdefull för hennes forskning.


Hur är det då att gå från att vara känd samhällsdebattör till forskare? Finns det någon risk för att din forskning skulle uppfattas som mindre objektiv och opartisk?

– Jag har funderat mycket kring det och kommit fram till att jag faktiskt inte är ensam om att vara forskare med en uttalad politisk åsikt, säger Petra Östergren. Skillnaden är kanske att mina åsikter inte ligger inom den rådande åsiktshegemonin och att jag därför kan uppfattas som mer kontroversiell. Jag tror att styrkan måste ligga i de egna argumenten och i att inte hyckla om var man står själv.

Ulrika Oredsson


FAKTA Petra Östergren har bland annat skrivit följande böcker

• Porr, horor och feminister

• F-ordet. Mot en ny feminism

• Att komma till ro med det värsta

• Slå tillbaka! Handbok i självförsvar

Till hösten kommer hon ut med sin första skönlitterära bok, en romantrilogi från Tornedalen


FAKTA Nya Zeelands prostitutionslagstiftning. Sexsäljare har rätt att vägra sex med en kund, utan att uppge varför och utan att bli återbetalningsskyldig. Att tvinga någon kan ge upp till 14 års fängelse. Kund eller bordellägare får inte heller kräva sex utan kondom, det kan ge dryga böter. Den enda form av reglering som finns för ensamarbetande är att hälsoinformation finns synlig och för att driva bordell måste de ansvariga ha en licens.

Parallellt med detta arbetar man också för att underlätta för dem som vill sluta sälja sex: de kan få socialbidrag från dag ett. De som vill börja arbeta som sexsäljare får också information av personer med egen erfarenhet för att få dem att fundera en extra gång över sitt beslut.


Tillbaka

Innehåll nr 3, 2013
Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00