LTH-doktorand förbättrar polisens DNA-analyser

2011-04-28

Nu använder sig polisen av en förbättrad metod för DNA-analys som Johannes Hedman, doktorand i teknisk mikrobiologi, ligger bakom. Tillsammans med Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, har han skapat en ny enzymblandning som gör att DNA-profilen från brottsplatsprover blir skarpare. Detta ökar chansen att knyta gärningsmannen till brottet när det genetiska utgångsmaterialet är litet och provet smutsigt – vilket det ofta är.

– Många av de prover som SKL får in är så nedsmutsade av jord, matrester och snus att de tidigare inte gått att använda. Eller så innehåller de alldeles för få celler, berättar Johannes Hedman.

Inom kriminaltekniken världen över har man jobbat mycket med att förbättra tidigare moment, såsom spårsäkring och DNA-extraktion. Själva analysen, där­emot, har varit lite som en svart låda eftersom den köps in som en färdig produkt. Ingen har hittills försökt förbättra den för att klara av smutsiga prover. Sedan i november förra året använder polisen sig nu av Johannes Hedmans metod.

Nu vill SKL förstärka samarbetet. Det innebär bland annat att Johannes Hedman kommer att fortsätta sin forskning efter disputationen som anställd hos SKL, och att Birgitta Rasmusson, forskningsledare på SKL, kommer att jobba tillsammans med LTH-forskare.

För att öppna för nya, gemensamma, projekt bjöd Birgitta Rasmusson och Peter Rådström, professor i teknisk mikrobiologi, in SKL och andra forskare från LTH och Kemicentrum till en rundabordsträff häromveckan. Att det finns ”fler beröringspunkter än vad vi har råd till”, som någon uttryckte det, stod ganska klart.

Droganalys var ett område som togs upp.

– Det kommer hela tiden nya droger. Det räcker med att tillverkaren har gjort en liten kemisk förändring för att den inte ska kunna klassas som narkotika. Här vill vi så klart gärna hitta sätt som gör att vi ligger steget före, förklarar Birgitta Rasmusson.

Olov Sterner, professor i organisk kemi och Anna Stenfeldt Hennings, ansvarig för droganalysarbetet vid SKL, diskuterade saken vidare under dagen.

Kristina Lindgärde

DNA-analys

DNA-analys används inte bara av polisen utan också av sjukvården, livsmedelsindustrin, veterinärer och i miljöarbete. Efterfrågan ökar starkt eftersom DNA-analysen är snabbare, känsligare och mer specifik än odlingar av bakterieceller och andra mer traditionella analysmetoder. Flera forskare jobbar idag med att göra analysmetoderna snabbare och robustare.