Trackit - följer studenten hela vägen

2011-12-13

Lunds universitet behöver ha bättre koll på vad studenterna kan när de kommer, hur de klarar utbildningen och vad som händer sen.

– Ni behöver följa studentens hela livscykel för att ge en utbildning som matchar behoven hos den här stora, heterogena gruppen, säger utredaren Hanne Smidt.

Lärosätena i Europa har de senaste tio åren blivit mer självständiga gentemot staten. De måste i gengäld kunna visa att de lyckas med uppdraget att utbilda, forska och samverka med samhället. Detta för att legitimera de stora summor som satsas på högre utbildning.

Antalet utbildade européer har inte förbättrats i den utsträckning som man hoppats och alltför få unga möter framtiden som välutbildade akademiker.

– En ny europeisk studie vill hjälpa till att få upp farten mot ”a Europe of Knowledge” genom att analysera hur universiteten kan samla in användbara data om sina studenter, förklarar Hanne Smidt, projektledare för Lunds universitet och medförfattare till den europeiska rapport som ska bli klar i september.

– Bolognaprocessen har ändrat det europeiska utbildningslandskapet, men få länder samlar systematiskt in information om studenters och alumners väg genom utbildningen och ut i arbetslivet – uppgifter som behövs för att hela tiden förbättra och strategisk utveckla utbildningar och program, säger Hanne Smidt.

Studien heter ”Trackit!” av engelskans spåra, följa – och startade 2010 med att kartlägga hur man gör i Europa, på nations- och lärosätesnivå, för att följa studenter före, under och efter deras studier.

– Nu är vi inne i andra fasen och tittar på hur lärosäten i tio länder jobbar med uppföljning, genomströmning, nollpoängare och drop outs. Vi gör kvalitativa intervjuer på tjugo lärosäten, bland annat Lunds universitet, berättar Hanne Smidt.

Lunds universitet gör dessutom en egen kartläggning på samtliga fakulteter av hur man följer studentens livscykel. Även ledare, administratörer och studenter på olika nivåer har intervjuats. I februari kommer en internationell expertgrupp till Lund för att se hur man använder sig av ”tracking” eller livscykelanalys strategiskt och på olika nivåer för att ändra och förbättra utbildningarna.

Trackit!-projektet avslutas alltså i september. Då vill man försöka samla resultaten på nätet i en ”Trackit-pedia” som kan uppdateras efterhand som praxis ändras. Britta Collberg

Fotnot: Projektet Trackit! Tracking Learners’ and Graduates’ Progression Paths genomförs i totalt 31 europeiska länder av EUA, European University Association, med sju partners, däribland Lunds universitet.

Goda exempel i Lund...

Är det rimligt att studenter på vissa utbildningar får väldigt mycket stöd medan de som går andra program får nästan inget? Kanske borde vi ha en miniminivå när det gäller uppföljning och stödinsatser?

Utredaren Hanne Smidt har under sina intervjuer funnit stora skillnader i vad utbildningsansvariga vet om sina studenter och vad man gör för att hjälpa dem. Det gäller både i Lund och på andra håll. Inom Lunds universitet framstår LTH som ett föredöme, menar både hon och LUs utvärderingschef Tina Josefson.

LTH har i perioder haft svårt att fylla utbildningsplatserna och också haft många avhopp de första terminerna. Man har fått lägga manken till både för att få fler sökande och öka deras chanser att genomföra utbildningen.

– LTH åker ut och informerar på gymnasier och söker sig medvetet till områden där man har ganska få sökande, berättar Tina Josefson.

Alla nybörjare får i en enkät sedan berätta om sin bakgrund och sina förväntningar. Genom sitt ”early warning system” fångar LTH snabbt upp dem som fått problem med studierna och hjälper dem.

– Man sträcker ut handen mot nya grupper och visar att man menar allvar med breddad rekrytering, säger Hanne Smidt.

Under de första åren jobbar LTH med äldre studenter som hjälplärare och mentorer, vilket lyft resultat och genomströmning. Det finns fler som arbetar på liknande sätt, t.ex. Området för humaniora och teologi och Medicinska fakulteten, som också har studentmentorer. Ett annat sätt att förbättra utbildningen är att ta hjälp av alumnerna – för att få feedback men också för att värva dem som mentorer och utverka praktikplatser. LUMID – Master in Development and Management – är en av flera LU-utbildningar som arbetar strategiskt med alumner över hela världen, berättar Hanne Smidt och Tina Josefson.

...och internationellt

Finland och Nederländerna tillhör dem som lyckats bäst med att följa studentens livscykel och dra lärdom av resultaten. I Finland gick alla karriärvägledare ihop om en alumnenkät som gjorde att de kunde jämföra sina arbetsinsatser. Nu blir detta informella samarbete till ett nationellt projekt.

Ett annat exempel på vad som kan göras fann Hanne Smidt på Irland. Studievägledare och studenthälsovård på ett universitet skrev ner alla frågor de fick från studenter under två år, och ringade in frågor som återkom med ökad frekvens vissa tider, t.ex. tentaperioder.

Sedan kunde man skicka ut mail brett till alla studenter med svar på frågor som brukar komma upp lagom före varje sådan period.

Studenterna kände att universitetet brydde sig och studievägledarna och studenthälsovården vann tid.

– Vi skulle kunna göra liknande i Lund, säger Tina Josefson. Studenterna har LU-e-postadresser men använder dem inte, eftersom universitetet sällan skickar ut viktig information till dem den vägen. Men man kan vänja studenterna vid att kolla sin LU-mail om man skickar ut relevant information precis när de behöver den. Och då skulle vi kunna börja använda e-posten till annat också, t.ex. enkäter.

Britta Collberg