Forskning: Ge de oprövade korten en chans!

2012-04-24

– Det är inte alltid man blir dubbelt så bra av dubbelt så mycket pengar. Systemet gynnar de etablerade. Det är kanske på tiden att ge de många, oprövade korten en chans, menar Torbjörn Åkesson, avdelningsföreståndare vid teoretisk kemi och ledamot i styrgruppen för en Linnémiljö.

Trots att forskarna vid teoretisk kemi är vinnare i konkurrensen om strategiska forskningsmedel har han blandade känslor när det gäller dessa storsatsningar.

– Jag är glad för att vi kunnat planera långsiktigt, pröva nya tankar och anställa många unga forskare. Sam­tidigt verkar vissa strategiska miljöer vara överfinansierade, säger Torbjörn Åkesson, som ägnar sig åt grundforskning inom teoretisk kemi – till 80–85 procent finansierad av staten.

Linnéstödet har gjort mycket för att stärka de tre avdelningarna som ingår i OMM – Organizing Molecular Matter (se faktaruta på förra sidan), fortsätter han.

– Rätt hanterade kan de här satsningarna ge mycket bra utdelning i miljöer som annars riskerar att bli forskarhotell där var och en jagar egen finansiering.

Men hyfsad basfinansiering till bra miljöer behöver alltså kombineras med individuella anslag, inte minst till yngre forskare. De behöver inte alltid vara så stora. Det är bättre med lite fler och mindre anslag, menar han, om det ska finnas en chans för en ung omeriterad forskare att konkurrera med erfarna seniorer.

– Vi vet inte vilka som blir duktiga. Vi måste våga chansa!

För mycket medel bundna till de strategiska excellenta miljöerna kan leda till att dessa själva agerar forskningsfinansiärer och anslår pengar till nya projekt.

– Jag är rädd att det blir mer forskning inom samma tankebanor på det sättet. Chansen att nyskapande idéer kommer fram kan vara större om ett råd av forskare som i Vetenskapsrådet får välja.

Torbjörn Åkesson är också kritisk till att de mindre högskolorna förlorar gentemot de större i forskningsanslag. Han kommer själv från Blekinge och har sett det goda arbete inom den tillämpade forskningen som åstadkommits vid BTH. Samarbetet med näringslivet har satt tydliga spår i regionens utveckling.

– Man bör hålla isär grundforskning och tillämpad forskning. Den tillämpade bedrivs många gånger mycket bra vid mindre högskolor. De kan samarbeta med näringslivet och driva på teknikutvecklingen vilket stärker regionens konkurrenskraft. Men den grundläggande forskningen bör nog även fortsättningsvis ske vid de större universiteten.

Britta Collberg