Sällskapliga studieobjekt i Ystad Djurpark

2012-05-30

Emilia Berndtsson med lemur  Biologistudenten Emilia Berndtsson hinner knappt in i buren förrän en nyfiken lemur sätter sig tillrätta på hennes axel. Hon befinner sig i Ystad Djurpark med sina kurskamrater från Lunds universitet. De är här för att bättre förstå djurs behov och beteende – genom närkontakt.

Mörkgrå moln hotar och vindarna sveper in från sydöst. Just denna dag har Jep Agrell, lärare för nya kursen i Etologi och beteendeekologi, förlagt undervisningen utomhus. Studenterna har i minibussar tagit sig till Ystad och dess djurpark. Regnet håller sig dock i schack och efter en kort föreläsning under tak väntar närkontakt med djuren.

Ystad Djurpark hyser många djurarter, främst gräsätare som bisonoxar, zebror, elandantiloper och alpackor. Djuren verkar trivas på de böljande, gräsbevuxna kullarna.

– Det är en självklar uppgift för en djurpark att djuren trivs, men Ystad Djurpark har fler uppdrag. Djurens trivsel är en av de fyra hörnstenar som parken vilar på, berättar Jep Agrell.

Parken ska också ”folkbilda” besökarna om djur och natur och medverka till att den biologiska mångfalden bevaras, bidra till utbildning av t.ex. djurvårdare eller, som denna dag, universitetsstudenter. Man deltar också i bevarandeprojekt, exempelvis avel på hotade djurarter. Den fjärde hörnstenen är forskning – man kan driva egna projekt eller bistå forskare.

Jep Agrell, som också är studierektor för Biologprogrammet, gestikulerar och berättar med inlevelse. Studenterna lyssnar. Skratt blandas med frågor. Hur ska djuren i fångenskap kunna leva så naturligt som möjligt? frågar Jep Agrell avslutningsvis. Studenterna delas in i grupper och får i uppgift att stimulera små apor – macacer, lemurer och surikater – på olika sätt som påminner om när de lever i vilt tillstånd.

Fantasin och problemlösningsförmågan hos djuren triggas med mat som lockbete. Studenterna gör i ordning maten. Sedan är det dags att gå in till djuren.

Surikaterna utmanas att leta larver i djup sand medan lemurerna ska få fram sin mat från ett isblock som gömmer frukter och grönt. Blocket placeras i lemurernas inhägnad. Det dröjer inte många sekunder förrän de första djuren är framme och ivrigt slickar och försöker få loss de frusna grönsakerna och frukten.

– Det är jätteintressant att vara med här och se hur djuren gör. Jag hoppas verkligen att den här kursen kommer att finnas kvar i framtiden, säger Emilia Berndtsson, med den nyfikna lemuren på axeln.

Tiden går fort. När det är dags att bryta upp har flera studenter svårt att skiljas från de vackra lemurerna.

– Jag vill ta med alla hem! utbrister Charlott Olsson och tar några sista foton.

Jep Agrell ser entusiasmen som ganska naturlig.

– Många studenters biologiintresse börjar med ett intresse för djur och djurs beteende, berättar han.

Kunskaperna som studenterna får med den nya kursen är användbara i framtiden, t.ex. för dem som kommer att arbeta med djurskydd eller forskning inriktad på levande djur – oavsett om de möter djuren i labb eller har att göra med vilda djur, säger Jep Agrell.

Text & foto: Martin Thysell


Tillbaka

Innehåll nr 3, 2013
Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00