Ny rissort lyfter kvinnorna i Afrika

2012-05-30

Afrikansk kvinna på risfält  Under 2000-talet har en ny rissort brett ut sig över den afrikanska kontinenten. Med Asiens gröna revolution för ögonen utvecklades ett högavkastande ris som ökat böndernas inkomster och bättrat på jämställdheten i hushållen. Åtminstone i Uganda där kulturgeografen Johanna Bergman Lodin har studerat vad riset betytt för böndernas välmående.

På många ställen i Afrika finns en lång tradition av risodling. Men produktiviteten har alltid varit låg. För att komma tillrätta med detta tog det afrikanska forskningsinstitutet Africa Rice Center ett högavkastande asiatiskt ris, som kan odlas på vanlig åkermark, och korsade det med ett tåligt afrikanskt. Till en början tampades forskarna med problemet att de nya rissorterna blev sterila och inte gick att använda till nytt utsäde. Sterila grödor fungerar inte i fattiga länder eftersom bönderna inte har råd att köpa nytt utsäde inför varje säsong. Problemet löstes och det högavkastande torriset NERICA, som kan odlas utan såväl konstbevattning som gödsel, introducerades på marknaden.

Sedan 2004 har ugandiska bönder använt sig av riset och den goda avkastningen har gjort att landet blivit världsledande i NERICA-produktion och att importen har minskat med en tredjedel. Dessutom har bönderna fått ett rejält inkomstlyft och jämställdheten mellan könen har fått ett uppsving.

– Kvinnornas arbetsinsatser är helt avgörande för risodlingen jämfört med produktionen av traditionella avsalugrödor som exempelvis tobak. Därför har de också fått en bättre förhandlingsposition när det gäller inkomsterna från riset, säger Johanna Bergman Lodin som intervjuat 800 bönder i det ugandiska distriktet Hoima.

Nackdelen är att det krävs extra stora arbetsinsatser för att få goda risskördar. Kvinnor och barn går på knäna för att hålla ogräs och fåglar borta från åkrarna.

Kvinnorna får alltså mer att säga till om och de tjänar mer pengar men priset är högt. Hur ska man då bedöma introduktionen av den nya grödan?

– Det är ju bara kvinnorna själva som kan avgöra detta, men eftersom många fortsätter att odla ris så får man nog anse att de tycker att det är mödan värt, säger Johanna Bergman Lodin.

Ulrika Oredsson

Forskargruppen afrint

Johanna Bergman Lodin ingår i den internationella forskargruppen Afrint (förkortning för ”Africa” och ”intensification”) som undersöker framgångsfaktorer för det afrikanska jordbruket. I två omgångar, 2002 och 2008, har forskarteamet, som består av 7 svenska och 25 afrikanska forskare, gjort omfattande intervjuundersökningar av runt 4000 småbönder i nio afrikanska länder; Uganda, Ghana, Etiopien, Kenya, Malawi, Mozambique, Nigeria, Zambia och Tanzania. Just nu arbetar forskargruppen med att få in pengar till en tredje datainsamlingsomgång för att på så sätt kunna bygga vidare på och se strukturella förändringar i sitt stora och unika dataunderlag.


Tillbaka

Innehåll nr 3, 2013
Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00