Insändare: Nya passersystemet på Campus Helsingborg

2012-05-30

– Rörlighet och tankeutbyte begränsas 

Minns ni hur säkerhetskontrollen på flygplatser var innan de hårdare reglerna sattes i bruk? Blev det mer inbjudande efteråt? Förflytta resonemanget till Lunds universitet och deras implementering av ett nytt övervaknings- och säkerhetssystem. Är Lunds universitet en mer eller mindre inbjudande plats idag? Mer, skulle nog säkerhetsansvariga mena. På ett informationsmöte presenterade säkerhetsledningen bara fördelar med den nya säkerhetsregimen på LU – logistiskt, teknikmässigt, säkerhetsmässigt – samtidigt som kritik nonchalant viftades bort som oseriös och överdriven. Men universitetet måste rimligen vara en av de platser i samhället där principiell kritik får florera utan att häcklas? Hur påverkas då en arbetsplats av en allt mer närvarande säkerhets- och övervakningslogik?

1. En plats öppenhet påverkar tanke- och dia­logklimatet, så när en rumslig struktur blir mer instängd och reglerad påverkas också tankearbetet. Detta sker dels på ett atmosfäriskt plan men också genom att individers rörlighet kanaliseras till ett mer funktionellt rörelsemönster. Den impulsiva rörligheten, så viktig för de oanade mötena som i sin tur är central för kreativitet, reduceras.

2. När den anställde kopplas till ett ID-kort med samma data som ett pass sker en explicit visualisering av maktrelationen. Jag vet att min arbetsgivare vet mitt personnummer, men när det skrivs ut på ett kort jag måste bära för att kunna förflytta mig på arbetsplatsen är det samtidigt en maktdemonstration av annan än mer praktisk funktion. Denna relation, och min underkastelse under övervaknings- och säkerhetsregimen blir en kroppslig handling som reproduceras genom det dagliga användandet av kortet. Har ni märkt hur ni börjar ta upp kortet bara ni närmar er en dörr, eller trycker på öppningsknappar fast det inte behövs? Det är den kroppsliga underkastelsen. 

3. En övervaknings- och säkerhetsregim som genomsyrar en arbetsplats förstärks ofta efterhand, för att det är tekniskt möjligt, och genom de “små stegens tyranni”. I nuläget sparas inte de persondata som visar var och när jag har rört mig genom lokalerna (vad vi vet), men i framtiden blir det kanske så (för att verka som utredningsunderlag, vid rumstilldelningsbeslut och kanske rentav lönesamtal?). Vad som är möjligt men otillåtet idag kan vara möjligt och tillåtet i morgon.  

Är det en förlegad tanke att vi inte endast ska se till ett systems funktionella möjligheter? En viktig uppgift är väl också att se de potentiella och principiella följderna av teknologins inverkan på människor och arbetsplatser? De tekniska systemen ska serva de anställda, inte tvärt om.

Richard Ek

Institutionen för Service Management Campus Helsingborg

Svar: – Det nya systemet ökar tillgängligheten

Självklart ska de terkniska systemen serva de anställda och studenterna! Det är av precis den anledningen som ledningen beslutat att införa samma passersystem inom samtliga campus så att studenter, lärare, forskare och annan personal kan få tillgång till alla de lokaler som de behöver. Att det gamla passersystemet på Campus ersatts med det nya kortsystem som sedan många år finns på resten av Lunds universitet menar vi alltså ökar öppenheten och tillgängligheten. Rickard Ek är orolig för att tekniken kan komma att användas på ett integritetskränkande sätt. Vi vill vara mycket tydliga med att så inte är fallet. Tillsammans med personal- och studentorganisationerna har vi reglerat  hur systemet får användas. I korthet innebär detta att persondata endast tas fram i det fall det behövs för att bistå polisen i en brottsutredning.  Lunds universitet lyder under Personuppgiftslagen och följer densamma. Vi håller med om att den tekniska utvecklingen innebär en i bland svår balansgång mellan effektivitet och bekvämlighet och personlig integritet. Därför är vi måna om att hela tiden ha en öppen och konstruktiv diskussion och vi är tacksamma för alla inlägg i en sådan.

Susanne Kristensson

Förvaltningschef