Budgeten 2013: Utbildningsplatserna räcker inte

2012-10-05

Hög kvalitet på utbildningarna i kombination med att många vill läsa i Lund - det är skälet till att Lunds universitet får extra utbildningsanslag nästa år, sa statssekreterare Peter Honeth vid den klassiska budgetfrukosten i Universitetshuset i september.

Det mesta av extrapengarna går till Lunds universitet som helhet:

- Regeringen vill tvinga er att själva prioritera vad ni vill satsa på, sa Honeth.

Lunds universitet utbildar ungefär 2000 helårsstudenter utöver de studenter som man får betalt för av staten. Det har lett till stora besparingskrav på flera fakulteter. Universitetets ledning tycker dock att det är fel tid att spara på högre utbildning. Man begärde tidigare i år att regeringen skulle satsa på fler utbildningsplatser. Regeringen har delvis lyssnat. De 340 tillfälliga nybörjarplatser som Lund nu får under tre år är välkomna, men täcker långt ifrån behoven.

- Regeringen håller fast vid att satsa på kvalitet framför kvantitet, sa Peter Honeth, Men universiteten har mycket pengar och det går ändå mycket väl att skapa nya platser på utbildningar som är eftertraktade av både studenter och arbetsmarknad, menade han.

Han påpekade också att regeringen satsat på nya utbildningsplatser för sjuksköterskor i landet, men att Lund inte visat intresse för någon utökning.

- Det tyckte regeringen var lite synd, sa statssekreteraren.

Staten tillsköt dock inga extra pengar till nya sjuksköterskeplatser. Satsningen på sjuksköterskeutbildningen är ett nollsummespel, på så vis att omfördelningen måste ske internt, förklarar LUs planeringschef Tim Ekberg.

- Medicinska fakulteten hade behövt skära ner på platser på andra medicinska utbildningar för att kunna erbjuda fler sjuksköterskeplatser och valde därför att avstå.

Om universitetet, som regeringen vill, hade flyttat resurser från fristående kurser med få sökande till mer samhällsnyttiga utbildningar, hade det slagit hårt mot vissa fakulteter. En sjuksköterskeplats kostar t.ex. dubbelt så mycket som en plats inom samhällsvetenskap eller humaniora och teologi, fortsätter LUs planeringschef. En sådan eventuell omflyttning måste först föregås av en övergripande diskussion.

- Problem med att omprioritera är inte unikt för Lund utan gäller alla lärosäten - alla har svårt att flytta utbildningsplatser och resurser mellan ämnen och mellan fakulteter, menar Tim Ekberg också.

Inte desto mindre påpekade LUs internrevision i en rapport i våras att det finns mycket övrigt att önska när det gäller strategisk utbildningsplanering vid Lunds universitet. Fakulteterna saknar nästan helt en medveten omprövning av vilka utbildningar som är viktiga att slå vakt om, vilka som behöver stärkas och vilka som borde läggas ner, menar Internrevisionen.

Utöver de tillfälliga utbildningsplatserna till universitetet, får LTH 55 nya platser öronmärkta för ett par ingenjörsutbildningar.

LTHs rektor Anders Axelsson var vid budgetfrukosten glad över de nya platserna, men påpekade att de inte förslår långt. LTH är den fakultet som har störst överproduktion, cirka 1000 platser, men Anders Axelsson menar att denna överproduktion är etiskt försvarbar och positiv för samhället.

- LTH svarar på marknadens och studenternas önskemål, även om det lett till ett ekonomiskt underskott. Marknaden ropar efter ingenjörer och studenterna står på kö. Det finns många motiverade studenter med höga betyg som vi inte har plats att ta in. Tvärtom får vi minska intaget av studenter i år, sa Anders Axelsson.

Britta Collberg

BUDGETNYTT. Lunds universitet får sammanlagt 34 miljoner kronor i en tillfällig utbildningssatsning som regeringen gör under åren 2013-15: 17 miljoner nästa år, 13 miljoner 2014 och 4 miljoner 2015. Satsningen motsvarar cirka 340 nya platser, baserat på en schablon. Bakgrunden är dels "svag konjunktur", vilket bland annat yttrar sig i stor ungdomsarbetslöshet, samt att Lund är populärt med många förstahandssökande.

Totalt får Lunds universitet ett tillskott på 27,5 miljoner kronor i utbildningsanslag nästa år. I den summan ingår då också de drygt tretton miljoner som universitetet får i "premium" för utbildningar som fått högsta betyg i Högskoleverkets utvärderingar (se artikel sid 12). Summan täcker också kostnader för 45 extra nybörjarplatser på civilingenjörsutbildningen och tio på högskoleingenjörsutbildningen, liksom tre extra miljoner till konstnärlig forskning.

I jämförelse med andra lärosäten får Lund stor del av "premiepengarna" för hög utbildningskvalitet, men relativt lägre andel av de tillfälliga utbildningsplatserna.

Konstnärlig forskning får extra pengar

Konstnärliga fakulteten fick sex miljoner kronor extra, tre i år och tre nästa år, för att utveckla sin forskning.

- Väldigt positivt för oss. Det finns många hål att stoppa de pengarna i, säger fakultetens dekanus Håkan Lundström.

Ända sedan 1995 då man startade sin första forskarutbildning i musikpedagogik har man varit underfinansierad, menar Håkan Lundström. År 2000 tillkom forskarutbildningar inom den konstnärliga inriktningen, musik, fri konst och teater. Man var först i landet 2006 med konstnärlig doktorsexamen då tre stycken disputerade. Därefter har ytterligare en disputerat i teater och tre i musik. Under tiden har ett 15-tal inom musikpedagogik också disputerat.

- Det absolut viktigaste för oss nu är att ta in fler doktorander. Det är inte bra om alla försvinner samtidigt efter fyra år. Vi behöver också behålla en del på post doc-nivå så att vi har den kritiska massa som krävs i en forskarmiljö, säger Håkan Lundström.

Extra pengar till MAX IV och ESS

Forskningsproppen. Lunds universitet kan få upp emot 180 miljoner kronor i höjda forskningsanslag. Och både ESS och MAX IV gynnas i höstens färska forsknings- och innovationsproposition. ESS med 200 miljoner och MAX IV med 50 miljoner.

Delar av FoI-proppen presenterades i september och spred stor glädje på Lunds universitet som lär få en stor del av den kraftfulla satsning som regeringen nu aviserar. Det handlar om en satsning på fyra miljarder kronor i årlig nivåhöjning som kommer att gälla fullt ut från 2016. Under åren 2013 till 2015 sker en successiv ökning. Om man räknar med att LU fortsättningsvis får den andel av de totala forskningsanslaget, som tidigare, så kommer man fram till siffran 180 miljoner. En annan aviserad satsning på 300 miljoner om året handlar om spetsforskning.

Utbildningsnämnden diskuterar extraplatserna

Prorektor Eva Wiberg hoppas att den nya universitetsgemensamma Utbildningsnämnden ska bli det forum där fakulteterna tillsammans kan prioritera och göra strategiska avvägningar. I höst ska nämnden ta ställning till hur man tycker att de 340 tillfälliga platserna ska fördelas.

- Vi behöver enas om ett basutbud för Lunds universitet. Men sedan gäller att kunna se inte bara till den egna fakultetens intressen utan också till helheten. Det måste vara möjligt att göra nya satsningar och stötta utbildningar inom vitala samhällsområden, men också att lägga ner och flytta utbildningsresurser mellan fakulteter, menar Eva Wiberg.

Hon är medveten om rädslan för att okänsliga beslut ska fattas "centralt" över huvudet på fakulteterna. Men hon tycker det är ett större problem att alla i dag bara pratar pengar.

- Var ska kvalitetsdiskussionen föras? Diskussionen om samhällsbehoven? Jag menar att den ska föras dels på fakulteterna, dels i Utbildningsnämnden, säger Eva Wiberg.

Redan håller prorektorn och Utvärderingsenheten kvalitetsdialoger med varje fakultet. Utbildningsnämnden erbjuder ett nytt forum där alla fakulteter kan mötas.

- Fakultetsrepresentanterna i Utbildningsnämnden är valda av sina kolleger och bör ha mandat att besluta. När vi hittat formerna för hur vi ska arbeta hoppas jag att Lunds universitet för första gången kan ta ett samlat grepp och diskutera vad som är kvalitet för universitetet som helhet och för samhället, och sedan handla utifrån det.

Uppdraget börjar alltså direkt genom att Utbildningsnämnden i höst diskuterar det extra anslaget som motsvarar cirka 340 nya tillfälliga platser. De matchar alltså inte LUs överproduktion och platserna räcker inte till alla som vill ha dem. Fakulteterna har därför fått lämna in prioriteringslistor och motivera hur många platser de vill ha och varför. När detta läses har Utbildningsnämnden behandlat önskemålen och - om allt gått som Eva Wiberg hoppas - enats om ett förslag som efter att ha passerat rektors ledningsråd kan behandlas i Universitetsstyrelsen i november.

- De extra anslagen kommer förmodligen att tillfälligtvis rädda utbildningar som annars hängt löst p.g.a. tidigare besparingskrav, exempelvis utbildningen av arbetsterapeuter. I andra fall kan det handla om att stärka upp utbildningar med särskilda behov, rätta till missar eller täppa igen "svarta hål", dvs. där tidigare års överproduktion genererat stora underskott, exempelvis på LTH, säger Eva Wiberg.

Britta Collberg