Bo Mattiasson går i pension: Bioteknik är en verktygslåda

2012-10-05

Det är kanske en liten överdrift att säga att professor Bo Mattiasson uppfunnit sitt ämne, bioteknik. Men han var i alla fall den som skapade institutionen på Kemicentrum 1985.

Härom veckan hyllades han med ett symposium inför sin pensionering.

Bo MattiassonAtt han ska tvingas att pensionera sig bara därför att han fyllt 67 år, är absolut inget Bo Mattiasson uppskattar.

– Det är väl vansinnigt att man ska bli ombedd att säga upp sig och inte få fortsätta om man vill och har hög aktivitet i sina projekt. Statsministern säger ju att vi borde jobba till 75, säger han.

Bo Mattiasson är i alla fall ytterst aktiv ännu. Ett allmänt omdöme om honom är att han är en mästare på att ordna finansiering och praktiska lösningar till alla möjliga projekt. Det allra senaste är Bioraffinaderiet, som nu står nästan färdigt i Anneberg på den skånska slätten utanför Teckomatorp. Det är en utvidgning av det biogaslaboratorium som institutionen drivit där flera år. Nu är målet att skapa plattformskemikalier av växtrester (biomassa). Och ingen på institutionen tror att Bo Mattiasson kommer att överge det målet.

På symposiet förklarade han att han ser biotekniken som en verktygslåda för hållbar utveckling. Avdelningen arbetar med bioseparation, cellodling och enzymteknik – tekniker som utvecklas för de mest skilda tillämpningar.

Ett karaktäristiskt drag för Bo Mattiasson är att han alltid arbetat globalt. Han har letat efter extremt potenta enzymer och mikroorganismer över hela världen. Ett resultat av det är att hans ”besättning” på över 80 forskare från alla världsdelar (utom Antarktis) och med stora inslag från utvecklingsländer. Efterträdaren Rajni Hatti Kaul var hans första postdoktor och kommer från Indien.

På frågan om man ska utveckla mat eller bioenergi från jordbruket svarar Bo Mattiasson att det bästa är att göra både och. Bioenergi – effektivast som biogas – kan utvecklas av grödor på sämre jordar som inte används till mat liksom av rester från jordbruket och från våra sopor.

Forskningen i bioteknik har syftat till att rena industriellt avloppsvatten från riskavfall och att ur biomassa rena (separera) fram värdefulla kemiska ämnen för industrin. Ytterligare mål är att utveckla sensorer för medicinska ämnen, värdefulla kemikalier eller farliga gifter för att bara nämna några exempel. Att framställa nedbrytbar plast utan att använda fossila råvaror ligger också Bo Mattiasson varmt om hjärtat.

Han inledde sin karriär som naturvetare, biolog och biokemist innan han som doktorand till professor Klaus Mosbach kom in på mer tekniska biokemifrågor.

Text & Foto: Mats Nygren


Tillbaka

Innehåll nr 3, 2013
Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00