Mätningar i myr kan visa klimatväxlingar

2012-10-05

Lars Eklundh på Fäjemyr    Den mjuka mossan sviktar under fötterna när vi går över Fäjemyr. Platsen ligger några mil utanför Hässleholm men känns snarare som Norrland. Ljungens blommor lyser rött, tuvullen vippar, och bara några låga, knotiga tallar sticker upp bland tuvorna av mossa.

LUM följer med professor Lars Eklundh till naturgeografernas mätutrustning ute på myren. Han ska kontrollera att allt fungerar som det ska efter ett åskväder med strömavbrott.

En hög mast är förankrad i mossan med en metallplatta och linor åt fyra håll. Överst på masten finns sensorer som mäter ljuset både uppåt och nedåt. Skillnaden visar hur myren mår.

– Den största delen av solljuset absorberas av växtligheten vid fotosyntesen, växternas livsprocess. Men en del återkastas och kan fångas upp av våra instrument. Deras mätningar visar hur myrens tillväxt förändras under olika årstider och olika år, förklarar Lars Eklundh.

Han är ingen våtmarksforskare, och är därför inte ute efter att studera myren i sig. Men som en av Sveriges sydligaste myrar är Fäjemyr en viktig bit i ett stort pussel, där mätdata från Skåne kombineras med data från motsvarande master i andra delar av Sverige och andra delar av världen. Allt jämförs också med data från satellitmätningar, så kallad fjärranalys.

Fjärranalys handlar om information från mätningar på långt håll. En vanlig tillämpning är meteorologi – meteorologerna använder ju satellitdata för sina väderprognoser. Satellitbilder kan också visa t.ex. utbredningen av insektsangrepp och algblomningar samt effekten av översvämningar och torka på jord- och skogsbruk runtom i världen.

Fjärranalystekniken började utvecklas för militärt och kommersiellt bruk på 70-talet. Forskarna i Lund var tidigt ute: naturgeografernas fjärranalysgrupp kom igång redan på 80-talet. I början ägnade man sig främst åt Afrika och frågan om ökenspridning.

– Den svåra torkan i Sahel 1982 ledde till oro för att öknen obönhörligt skulle marschera framåt med några kilometer om året. Men vi och andra kunde visa att öknens utbredning inte berodde så mycket på varaktig markförstöring som på regnbrist. När regnen kom återhämtade sig markerna väldigt snabbt, säger Lars Eklundh.

Sedan 80-talet har fjärranalysforskarna breddat sin verksamhet både geografiskt och ämnesmässigt. Nu studerar man bland annat växtlighetens kolupptag (en viktig fråga i samband med klimatförändringarna), insektsangrepp på skog, biologisk mångfald, ekologi i savannområden och hur ett förändrat klimat påverkar växtsäsongerna.

Det senare området kallas fenologi, vetenskapen om hur årstidernas växlingar återverkar på växt- och djurlivet.

– För skogsbruket i Sverige kan ett varmare klimat betyda större tillväxt. Men det kan också få negativa följder. Granen behöver t.ex. en ordentlig vintervila. Om vintern i södra Sverige blir alltför kort kan träden försvagas och lättare duka under för insektsangrepp, berättar Lars Eklundh.

Med fjärranalys kommer man att kunna följa sådana förändringar. Men för att försäkra sig om att resultaten visar rätt måste satelliternas dataströmmar tolkas och jämföras med uppgifter från marken. Där kommer masten på Fäjemyr in.

Lars Eklundh kopplar samman sin bärbara dator med den lilla databox som ligger i en låda vid mastens fot. I boxen samlas informationen från ljussensorerna i mastens topp. Än så länge har man ingen direkt­överföring av data till Lund, utan forskarna måste regelbundet åka ut till Fäjemyr för att tanka ner sitt material.

– Fast vi ska skaffa en mobil överföring rätt snart. Då får vi automatiskt in alla data till institutionen, säger Lars Eklundh.

Ett sådant system blir mer praktiskt, eftersom de långa bilresorna till Fäjemyr samt vandringarna genom en kohage, en skogsdunge och ut över myren tagit en hel del tid. Ändå kommer naturgeograferna samtidigt att sakna besöken i den här ödsliga och annorlunda växtmiljön, som mer påminner om sina motsvarigheter i Abisko och Grönland än om någon annan naturtyp i Skåne.

Text & foto: Ingela Björck

Lund Earth Observation Group, LEO

Arbetet i Fäjemyr ingår i den forskning som görs av Lund Earth Observation group, LEO. Dess forskare använder sig av fjärranalys i flera sorters miljöinriktad forskning. Fenologi, dvs. årstidsväxlingarnas effekt på växt- och djurliv, är ett exempel. ­Andra exempel är studier av kolets omsättning i naturen, insektsangrepp på skogen och växternas produktivitet i Afrikas torrområden. Master som den på Fäjemyr ger markdata som utgör ett ”facit” till satelliternas data och säkerställer att dessa tolkas på rätt sätt.


Tillbaka

Innehåll nr 3, 2013
Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00