Gästtyckaren: All forskning ska inte kommersialiseras

2012-10-05

Caroline Wigren-KristofersonCaroline Wigren-Kristoferson, forskare inom entreprenörskap vid CIRCLE, tycker till om ­innovations-politiken. Ordet innovation har flyttat in i vårt språk och vi pratar om det som om vi vet vad det är, något vi tar för givet. Många som hör ordet innovation kopplar det spontant till forskning, patent, teknik, nyhet, kommersialisering och tillväxt – till det som är uppskalningsbart, dvs. vi ska kunna tillverka många och mycket för en billig peng. Detta blir inte minst tydligt när man i politiska sammanhang talar om innovationspolitik och innovationspremier. Den svenska forskningen ska, och måste kommersialiseras. Detta ställer jag mig skeptisk till.

Våren 2009 hade jag förmånen, att med min dåvarande kollega Fumi Kitagawa, stifta bekantskap med de Linnémiljöer som finns vid Lunds universitet och som erhållit långsiktig finansiering från Vetenskapsrådet. Våra intervjuer handlade om forskningskommersialisering och det blev uppenbart att all forskning inte kan kommersialiseras, och inte ska kommersialiseras. Mycket forskning, inte minst medicinsk forskning handlar om processinnovation – att organisera ett arbete på ett annorlunda sätt. De allra flesta forskare känner ett starkt engagemang i att förändra och förbättra världen – därför lockar arbetet som forskare. Riktigt starka forskningsresultat fastnar inte i byrålådor på universitet och högskolor – de sprids. Inte minst i den vetenskapliga världen och företag med forskningsavdelningar läser dessa resultat med stort intresse. Dessutom har många svenska framgångsrika forskare ett etablerat kontaktnät med aktörer utanför akademin, inom privata såväl som offentliga organisationer. Glöm inte all forskning som görs i samverkan med våra universitetssjukhus. Svensk forskning kan mycket väl stärkas med ytterligare finansiella medel, men det är naivt att tro att det finns någon kvick-fix och vägen går sannolikt inte via mer styrd uppdragsforskning utan snarare via mer långsiktig stabil forskningsfinansiering som ger utrymme för mer osäkra projekt där idéer kan testas och misstag möjligen göras . Då föds kunskap som kan vara grunden för nya innovationer.

Innovationer som kommer ur våra Linnémiljöer bygger ofta på forskning, eller används för forskning. Dock är det viktigt att beakta att en innovation inte behöver bygga på forskning, den behöver inte vara patenterad, den behöver inte vara teknisk och den behöver inte ha kommersialiserats i den meningen att den paketeras och säljs.

För att nyansera pratet om innovation kan det vara värdefullt att särskilja olika typer av innovationer, vilket också är relativt vanligt förekommande inom innovationsforskningen. Innovationsprofessor Charles Edquist talar om produktinnovationer och processinnovationer; produkter kan vara materiella och/eller immateriella. Det betyder att en produktinnovation kan utgöras av en vara såväl som en tjänst. Vidare så kan processer vara organisatoriska och/eller teknologiska.

Att det är tekniska produktinnovationer som har kommit att dominera debatten om innovationer är olyckligt för det innebär att vi förbiser flera områden i vilka innovationer är ytterst viktiga. Då tänker jag främst på tjänsteproduktion inom privata såväl som offentliga organisationer. Fokus på teknik innebär – oavsett om vi önskar det eller inte, att innovation är ett främst manligt könat begrepp. Det är problematiskt när komplexa ord tas för givet.

Caroline Wigren-Kristoferson

Docent i företagsekonomi inriktning entreprenörskap, CIRCLE


Tillbaka

Innehåll nr 3, 2013
Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00