In English
Isbjörnen kommer närmare på Svalbard
2012-11-12
Allt fältarbete på Svalbard måste följa säkerhetsregel nummer 1 – forskarna ska ha laddade gevär och ständigt speja efter isbjörnar. I den karga miljön på Svalbard har Lunds universitet bedrivit naturgeografisk forskning i många år. Docent Jonas Åkermans mätserier och dokumentation av klimatförändringarnas effekter sträcker sig tillbaka till 1972 och utgör en världsunik dataserie.Den lågväxta fjällheden breder ut sig i det bistra landskapet. Nakna klipphällar samsas med gräs och andra tåliga hedväxter. I de låglänta områdena dominerar våtmarkerna, här är det svårt att ta sig fram, mossigt och sumpigt. Lundaforskaren Jonas Åkerman känner sig dock knappast vilsekommen i Svalbards terräng. I trakterna kring fältstationen, Isfjord Radio, har han bedrivit forskning sedan början av 1970-talet.– De första tjugo åren såg man aldrig isbjörn på sommaren. Numera finns de ständigt i närheten, berättar han.Den allt större risken att stöta på isbjörn på Svalbard är ett av flera tecken på de pågående klimatförändringarna. Temperaturökningen gör att havsisen smälter. När det inte längre finns havsis där isbjörnarna kan vara för att jaga säl tvingas björnarna istället söka sig in på fast mark för att livnära sig på exempelvis fågelägg och renkadaver, förklarar Jonas Åkerman.Själv har han som naturgeograf studerat andra aspekter av klimatförändringarnas effekter i den arktiska naturen. Exempelvis uppstår nya strandprocesser när havsisen inte längre finns kvar; bäckars och åars utlopp i havet blockeras på grund av att havets vågor numera bygger upp strandvallar. Tidigare låg istället havsisen som ett skyddande lock och hindrade blockeringen av bäck- och åmynningarna. Resultatet av dagens situation är att det blir översvämningar uppe på land, i våtmarkerna längs vattendragen, när inte åvattnet kan rinna ut i havet lika lätt.– Och när det blir översvämningar där så misslyckas fåglarna med sin häckning. Dessutom kan det förändra växternas sammansättning, beroende på vilka växter som överlever översvämningarna, berättar Jonas Åkerman.Andra tecken på klimatförändringarna är att jorden tinar allt längre ner i marken på somrarna, det så kallade aktiva lagret i marken blir djupare. Då frigörs mer av växthusgasen metan till luften, vilket skapar en ond cirkel för klimatet. Jonas Åkermans 40 år långa mätserier kring bland annat det aktiva lagret, samt annan dokumentation, är värdefull för klimatforskningen.– Det är faktiskt en fullständigt världsunik dataserie. Det krävs långa mätserier för att kunna dra slutsatser i sådana här frågor, säger han.I somras var en grupp forskare och doktorander från Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap på fältarbete på Svalbard under ledning av Jonas Åkerman. Med på resan för första gången var doktoranden Florian Sallaba. För honom var det väldigt värdefullt att få se och uppleva den arktiska miljön.– Jag jobbar med ekosystemmodellering och då sitter man mest vid datorn. Att kunna relatera till miljön på riktigt är viktigt, säger han.Dessutom tycker han att det var en intressant upplevelse att agera isbjörnsspejare, utrustad med kikare och gevär, samt att inse hur utlämnad till vädret man kan vara i vildmarken. Ett par dagars storm gör att man får stanna inomhus.– På Svalbard är det naturen som bestämmer, inte människan, säger Florian Sallaba.Lena Björk Blixt
Foto: Jonas Åkerman
Annexet perfekt för plugg i grupp
HT startar förmedling av böcker på webben
Rusning till populära NMT-dagarna
Mästarstudenter jagade Higgspartiklar
Afrikaner hårdast drabbade av avgiftsreformen
Nya externa ledamöter till styrelsen föreslagna
Luvit fyller femton och firar med hundra tusen användare
Doktorander följs i nya projektet Trackit
TA-personal pluggar fysik på arbetstid
Extra biblioteksstöd sparar tid åt forskare
Staten lurade ut hemmafruarna
Win-win – argument för senare pensionering
Härmning kan få skribenter att skriva bättre
Dataspel övar upp förmågan att skilja på språkljud
Hur går det egentligen till när vi skriver?
Geologen Per Ahlberg listar bästa utlfyktsmålen
Medeltida mångkultur på Sicilien
Fjärrstyrd helikopter kartlägger arkeologiska områden
Lundaforskare studerar Kinas digitala samhälle
Innovationsteknik tar sikte på tredje världen
Vardagskännedom viktigt för design i Borneo
Förutfattade meningar avgör vem som får jobbet
Driven filippinsk debattör startade debattförening i Lund
Juridikstudenter hjölper hemlösa
Gästtyckare Tobias Hägerland om förkunskaper
Insändare + svar om filosoferna ska tvingas in i etiketthus
Insändare: Kulturanatomen som seniorsakademi
LU arrangerar sitt första TEDx event
Nitton nya professorer installerade
Hänt
Hallå Helene Vogelman om LU Open