Hårt arbete bakom juristernas framgång

2012-11-12

Tre juristutbildningar i Lund fick toppbetyg i Högskoleverkets utvärdering i höstas. Bakom ligger engagerat pedagogiskt arbete och tät dialog med studenterna. Men så har det inte alltid sett ut.

Eva Ryrstedt– Dagens juristutbildning är väsensskild från den jag själv fick på 80-talet. Största förändringen är att studenterna från början lär sig problematisera och ha ett kritiskt förhållningssätt, säger prodekanus Eva Ryrstedt, ansvarig för grundutbildningen.

Av 32 granskade svenska juristutbildningar fick tre som ges i Lund högsta betyget: juristexamen samt masterutbildningarna i European Business Law och International Human Rights Law.

Eva Ryrstedt som undervisar på tredje terminen av juristutbildningen, ser stora skillnader jämfört när hon själv studerade på 80-talet.

– Vi hade en bra utbildning även då och jag var nöjd. Men vi hade kanske sex timmars föreläsning i veckan och ibland ett seminarium. Och det talades knappt alls om kritiskt tänkande. I dag är studenterna engagerade på ett helt annat sätt. Vi sysslar med problembaserat lärande och har en mängd pedagogiska grepp som främjar detta.

Storföreläsningar förekommer men varvas med föreläsningar i mindre grupper, där studenterna får uppgifter att jobba vidare med och sedan redovisa. Just nu prövas internetföreläsningar för att ge studenterna fler timmar och för att man ska kunna börja den lärarledda föreläsningen på en högre nivå.

– Det ser olika ut från termin till termin. Studenterna ska ju också träna olika färdigheter. En termin satsar vi t.ex. på skriftlig framställning, nästa på muntlig. Studenterna jobbar också mycket med fördjupning i grupp. Redovisningen kan ske i form av ett rättegångsspel.

Det var den europeiska Bolognaprocessen som fick fart på utvecklingsarbetet, fortsätter Eva Ryrstedt. Bologna fokuserade studenten och lärandemålen och det blev naturligt att förändra utbildningen därefter. Kvalitetsarbetet drevs i hög grad av Annika Nilsson, f.d. biträdande prefekt. Hon tog också initiativ till det nationella nätverket för juristutbildningar som spelat en viktig roll.

– Redan på 80-talet diskuterades hur man borde förändra upplägget av examensarbetet. Man det var först när vi fick en nationell kollegial gemenskap som vi lyckades göra något åt det. Vi kunde skilja på rollen som handledare och examinator och enas om vissa tids- och betygskrav. Hade vi inte gjort det samlat, så hade studenterna drabbats, säger Eva Ryrstedt.

Fler befordrade juridikprofessorer, fler som skaffat sig pedagogisk utbildning och samtidigt varit lyckosamma med att få egna forskningsanslag – det är annat som bidragit till den höga utbildningskvaliteten, menar prodekanen. Liksom att man arbetar med att föra in internationella perspektiv i undervisningen. Fakulteten har lika många inresande som utresande utbytesstudenter och det bidrar till internationaliseringen.

Juristprogrammet är populärt och det krävs toppbetyg för att komma in. Trots det var det en hel del avhopp tidigare och även kritik mot utbildningen i flera studentbarometrar. I dag ser det betydligt bättre ut, fortsätter Eva Ryrstedt. En mer problematiserande utbildning där studenterna engageras och får arbeta mycket tillsammans har lett till bättre resultat och att fler slutför sin utbildning.

Två internationella masterutbildningar fick också högsta betyget av HSV. Den ena är International Human Rights Law som startades redan på 80-talet av Göran Melander, tidigare föreståndare på RWI, Raoul Wallenberg Institutet. Utbildningen är populär och lockar många internationella studenter, även om man tappat en hel del sökande sedan avgifter infördes och gärna hade haft fler stipendier att erbjuda begåvade utomeuropéer.

Mixen av praktiker och teoretiker bland lärarna bidrar till kvaliteten, menar Gregor Noll, professor i folkrätt vid Juridiska fakulteten och programdirektör.

– Juridiska fakulteten och Raoul Wallenberginstitutet ger utbildningen tillsammans. Fakulteten bidrar med goda teoretiker och institutet med praktiker med stor fälterfarenhet. Ingen annan motsvarande utbildning i världen har vårt koncept – det är mycket attraktivt.

Dialogen med studenterna är också avgörande. Utöver vanliga kursutvärderingar, träffas programdirektörerna och några studentrepresentanter varje termin.

– Studentrepresentanterna följer upp resultaten av kursutvärderingsenkäterna. Jag och min kollega Karol Nowak får bättre och mer nyanserad information än enkäterna kan ge och som vi kan arbeta vidare med. Jag har sett lärare som fått ganska hård kritik men genom den här processen utvecklats och blivit enormt uppskattade, säger Gregor Noll.

Xavier Groussot, professor och ansvarig för masterutbildningen i European Business Law, menar att HSVs höga betyg beror på de pedagogiska metoderna, inte minst rollspel där studenterna får agera advokater i rättegångar och förhandlingar.

– Det är ganska arbetsamt för läraren, även om man får en viss vana efter hand. För studenterna är det mycket bra att få använda sina teoretiska kunskaper också i praktiska situationer, säger Xavier Groussot.

Britta Collberg


Tillbaka

Innehåll nr 3, 2013
Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00