Litteraturvetare tog över Statsvetenskaplig tidskrift

2012-11-12

Camilla Läckbergs deckare är inte precis vad man väntar sig att stöta på i Statsvetenskaplig tidskrift. Dess innehåll är också i vanliga fall klart inrymt i det statsvetenskapliga reviret. Men tidskriftens senaste nummer är annorlunda: det domineras av sju litteraturvetare.

De sju litteraturvetarna och tidskriftens två statsvetenskapliga redaktionssekreterare hör alla hemma vid LU, vilket förstås underlättat samarbetet.

– Inom projektet Folio – forum för litteraturens offentligheter – har vi diskuterat hur litterära texter används inom det offentliga samtalet. Statsvetarna Magnus Jerneck och Björn Badersten var med vid ett av våra seminarier. Då uppstod idén att göra ett temanummer om politik och litteratur i Statsvetenskaplig tidskrift, berättar Paul Tenngart.

Att publicera sig i en tidskrift från ett annat akademiskt område är inte fel, tvärtom, menar professorn i litteraturvetenskap, Anders Ohlsson.

– När det är en seriös tidskrift med expertbedömt innehåll är ett sådant samarbete bara bra. Det tyder ju på expansionslusta och vilja att överskrida gränser, tycker han.

Paul Tenngart har fungerat som gästredaktör för litteraturtemat. Hans eget bidrag handlar om en biografisvit om Sveriges statsministrar under ett sekel. Det är 22 böcker som har olika författare, men ändå många likheter.

Ett återkommande mönster är att biografierna skildrar livet som en kamp fylld av bekymmer och konflikter, där de svåraste perioderna paradoxalt nog verkar vara de mest intressanta. Långsamma, odramatiska och tråkiga skeenden i det politiska livet tonas ner, och historiens gång verkar styras av de dramatiska konflikterna snarare än av det mindre rafflande vardagsarbetet.

Vad läser då politikerna själva? Förr hade det varit självklart för en toppolitiker att hålla sig till det klassiska bildningsidealet och läsa ”fina” författare. Reaktionen blev också stark när Fredrik Reinfeldt förra sommaren förklarade att han på semestern läst fyra böcker av Camilla Läckberg.

– Egentligen kan man ju tycka det är rimligt att statsministern läser en bok av en av Sveriges mest sålda författare. Men man kan fråga sig om han berättade om det som en sorts utspel, för att ta avstånd från kultureliten och närma sig allmänheten. Han vet ju att Läckberg inte ses som någon god författare, sa Torbjörn Forslid vid det seminarium som utgjorde ”releaseparty” för Statsvetenskaplig tidskrift. Hans bidrag till tidskriften handlar just om Reinfeldts omdiskuterade litteraturval.

Ann Steiner går i sitt bidrag genom vad riksdagspolitikerna sagt om litteratur i motioner och debatter under 2000-talets första årtionde. Hon noterar är att det inte är särskilt mycket: det är få motioner och anföranden som berör detta område. De ideologiska skillnaderna mellan partierna är också ganska små. Alla ser litteratur som något värdefullt, upphöjt och skyddsvärt.

– Böcker och läsning verkar kunna göra oss till bättre medborgare och bättre männi­skor på alla sätt. Ändå har man aldrig definierat vilken sorts böcker, litteratur och läsning det handlar om, säger Ann Steiner, som inte själv tror att litteratur utgör den enkla vägen till ett medmänskligare samhälle.

De andra litteraturvetenskapliga bidragen är författade av Liviu Lutas, Peter Henning, Jon Helgason och Åsa Bergström.

Ingela Björck

Läs mer: www.statsvetenskapligtidskrift.se


Tillbaka

Innehåll nr 3, 2013
Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00