Genusmedveten militär vill ha fler kvinnor ute i fält

2012-11-12

  Hur har krigföring förändrats sedan kalla krigets slut? Vad har FNs försök att införa ett genusperspektiv vid militära insatser fört med sig?

I mitten av oktober bjöd freds- och konfliktforskare till workshop om kvinnor och krig, där bl.a. Margot Wallström deltog.

En annan talare var Annica Kronsell, som forskar om hur krigens karaktär håller på att ändras.

Du talar om ett post-nationellt försvar – vad är det?

– Konflikterna ser annorlunda ut idag och därför har säkerhetstänkandet förändrats. Det handlar mindre om att bevaka den egna gränsen. Militären har ett fredsbevarande uppdrag och ofta uppger man idag skyddet av mänskliga rättigheter som anledning till insatsen. Försvaret görs tillsammans med flera andra nationer och ofta långt bortom det egna landets gränser.

Fredsbevarande militär– är inte det en paradox?

– Jo, det kan man tycka. Idag vill man vinna krig genom att vinna folkets hjärtan i de länder man befinner sig i. Men samtidigt är det framför allt inom traditionell krigföring som militären får sin träning.

Vad innebär det för militären att de ska ha ett genusperspektiv?

– Enligt resolution 1325 som FNs säkerhetsråd fattade beslut om år 2000 ska genusaspekten genomsyra fredsbevarande insatser. Det handlar om allt från att motarbeta sexuellt våld mot kvinnor och att få fler kvinnor på alla nivåer, till att bearbeta den starka koppling mellan maskulinitet och militär som idag präglar alla försvar.

Har militären blivit mer genusmed­veten?

– I Sverige har man arbetat mycket med att leva upp till FN-resolutionen, men det finns problem. Exempelvis har man fortfarande svårt att rekrytera kvinnor till krigförande uppdrag. Idag ligger siffran på 10 procent i utlandsstyrkan vilket ändå är högre än bland andra EU-länder.

– Militären är helt på det klara med att fler kvinnor är ett måste ute i fält. I Afghanistan exempelvis där män och kvinnor lever mycket åtskilda så måste det till kvinnliga militärer för att överhuvudtaget kunna kommunicera med den andra halvan av befolkningen. Även i Kongo, där det förekommit extremt mycket sexuellt våld, är det viktigt att det finns fler kvinnor bland de fredsbevarande styrkorna.

– På EU-nivå har det däremot hänt mindre. När man byggde upp ramarna för unionens militära institutioner i slutet av 90-talet gjordes det helt enligt gamla traditionella strukturer.

Vad betyder det för en universitets­workshop i freds- och konfliktvetenskap att ha Margot Wallström som deltagare?

– Det är naturligtvis intressant att höra hennes erfarenheter eftersom hon arbetat väldigt konkret med frågor som vi forskar om. Dessutom är det viktigt som ett sätt att göra henne uppmärksam på den viktiga forskning som bedrivs vid Lunds universitet.

Text och foto: Ulrika Oredsson