Lunds universitet

Outforskad bokskatt görs tillgänglig via ny databas

2012-05-30

Helena Strömquist  ProBok öppnar Universitetsbibliotekets kulturarvssamlingar för forskning kring bokens historia. I den nya databasen kommer man att kunna hämta information om alla typer av bokband och dess ägar- och läsmärkningar från Gutenbergs dagar på 1450-talet och fram till den moderna maskinpressperioden på 1870-talet.

– Boken som föremål bär på historisk information, säger Helena Strömquist, projektledare för ProBok på UB i Lund och expert på bokband.

Nere i Universitetsbibliotekets stora arkiv, bakom ordenligt larmade och låsta dörrar, gömmer sig en enorm bokskatt. I ett av magasinen finns hylla efter hylla med mycket gamla böcker. Materialet har hittills enbart kunnat sökas som text i traditionella bibliotekskataloger. Det har inte varit tillgängligt som historiskt källmaterial och är därför outforskat.

Helena Strömquist visar runt bland böckerna, med allt från stora praktverk till till­synes obetydliga små skrifter. En del böcker är vackert inbundna med sirlig dekor och vackra läderband. Andra böcker har ett enkelt pergament som omslag. Böckerna utgör en historisk skatt, som nu på digital väg kan göras tillgängliga för forskare, studenter och allmänhet i text och bild.

ProBok är en nationell bokband- och proveniensdatabas som tagits fram i samarbete mellan universiteten i Lund och Uppsala. Den har utformats enligt en helt ny modell, som inte finns någon annanstans i världen, där man förutom tryckbibliografisk information kommer att lagra detaljerade uppgifter om bokbandens utformning, material och dekor. Även ägarmärkning och spår av läsning och användning ska registreras. Databasen innehåller också en rik bilddokumentation av böckerna.

– ProBok öppnar samlingarna på ett helt nytt sätt. Det är ett djärvt grepp och det finns ett stort internationellt intresse, säger Helena Strömquist och berättar att tanken är att alla svenska forskningsbibliotek som vill ska kunna registrera böcker i databasen.

Helena Strömquist berättar om bokens livslopp, från dess tillverkning, spridning och till dess reception. Förutom det textmässiga innehållet ger alltså böckerna mycket annan information som intresserar bland andra historiker.

– Ett bokband berättar om bokens funktion, vem den var tänkt för och hur den använts. En fint dekorerad bok tillhörde exempelvis ofta högreståndspersoner, medan ett enkelt, billigt band kunde ha ägts av en student, en präst eller ingått i en stor boksamling där alla böcker inte blivit ombundna. Det säger mycket om ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden. Man kan avläsa mycket från bokens form och material, säger Helena Strömquist.

Även proveniensen, alltså vem som har ägt böckerna, berättar ofta en intressant historia. Mycket av Universitetsbibliotekets samlingar har byggts upp genom donationer och förvärv. Inte minst under stormaktstiden var böcker ett eftertraktat krigsbyte, vilket bland annat avspeglar sig i universitetets 6.000 volymer stora grunddonation från Karl XI.

– I framtiden, när basen har fyllts på, kommer studenter och forskare att kunna skapa digitala bibliotek från en bokägare, specifik samling eller böcker från en viss tidsperiod, berättar Helena Strömquist.

Över huvud taget är UB:s samling välbehållen. Böckerna är inte ombundna eller restaurerade och är som källmaterial betraktat intakt. Än så länge finns det inte så många böcker registrerade i ProBok. Databasen lanserades i Uppsala 28 mars i år, efter ett tvåårigt samarbetsprojekt som finansierats av Riksbankens jubileumsfond.

Att lägga in böcker i databasen är tidskrävande och ska ses långsiktigt, precis som all katalogisering. Varje bok måste gås igenom och dokumenteras för hand, och sedan fotograferas och märkas innan den hamnar i ProBok.

Ett stort problem är den fortsatta förvaltningen av ProBok. I Uppsala satsar man ordentligt, men i Lund ser det värre ut.

– UB har inga resurser att förvalta detta. Jag har fått meddelat att det inte finns några pengar. UB har medverkat i ett infrastrukturprojekt som Riksbankens jubileumsfond satsat mycket stora summor på att utveckla, men som man nu inte längre är villig att upprätthålla kompetenensen kring. Det är verkligen tråkigt, säger Helena Strömquist, som ändå hoppas att det ska lösa sig i slutändan.

Flera av världens främsta och största universitetsbibliotek, bland andra Harvard, Princeton, Oxford, Gent och München, deltar idag i Googles biblioteksprojekt i vilket miljontals copyrightbefriade tryck digitaliseras i fulltext och görs tillgängliga via internet.

– I det perspektivet är det nödvändigt att ha kunskap om det som är unikt med just Universitetsbibliotekets samlingar om vi vill ha argument för att bevara dem. Då handlar det inte längre om texten utan om den historiska kontexten och den källinformation boken som artefakt är bärare av. Och det är den informationen som tillgängliggörs i ProBok, säger Helena Strömquist.

Text & foto: Jonas Andersson

ProBok-projektet

ProBok-projektet syftar till att skapa en nationell svensk databas för dokumentation av bokband och provenienser från handpress- och tidig maskinpressperiod. Denna period sträcker sig drygt 400 år, från 1450-talet och fram till 1870.

I det första steget har databasens struktur byggts och exempelmaterial har tagits fram. Projektet startade 2009.

ProBok är tänkt att vara en av byggstenarna i Alvin, en nationell plattform och organisationsmodell som ska förvalta digitala arkiv och databaser. Informationen i ProBok är också kopplad till Libris, forskningsbibliotekens nationella katalog.

ProBok är ett samarbetsprojekt mellan Lund och Uppsala, och arbetet inom Alvin-plattformen fortsätter under 2012–2014.




Uppdaterad:2013-01-30


Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00