Lunds universitet

– Glädjande att regeringen inser att driftansvaret för MAX IV kostar

2012-11-12

Per Eriksson   Lunds universitet växer. De senaste ett och ett halvt åren har universitetet fått 1.300 nya helårstjänster. Budgeten har samtidigt ökat med drygt en miljard.

– Vi har vuxit i storlek motsvarande ett helt Karlstad eller Örebro universitet. Och vi har chans att expandera lika mycket till under de kommande åren, säger rektor Per Eriksson.

Det var en glad Per Eriksson som tog del av den nya forsknings- och innovationsproppen i oktober. Fyra miljarder i ökade ramanslag till forskningen i Sverige var mer än någon hade vågat hoppas på. Ungefär en femtedel brukar gå till Lunds universitet. I bästa fall kan det bli ett tillskott som växer upp mot 800 miljoner kronor runt 2016. Forskningen i Lund har visserligen tappat i citeringar, vilket är allvarligt och måste analyseras, menar Per Eriksson. Men universitetet gynnas av att en större andel av basanslagen framöver ska omfördelas i konkurrens mellan lärosäten utifrån kvalitet och konkurrenskraft. Särskilt glad är Per Eriksson för de extra anslagen till driften av MAX IV.

De nya anläggningarna ESS och MAX IV som byggs i Lund är den största enskilda forskningsinvesteringen någonsin i Nord­europa, sa utbildningsminister Jan Björklund när han presenterade proppen.

Men det är en sak att bygga nytt, något annat att driva verksamheten.

– Lunds universitet har tagit på sig ett ansvar för driften. Det är glädjande att regeringen insett det och anslår medel till att driva MAX IV, säger Per Eriksson.

Det gruffas på andra lärosäten att Lund fått mycket av Linnéstöden och de strategiska forskningssatsningarna och dessutom ESS och MAX IV. Men de kritiska glömmer lätt de ekonomiska åtaganden som Lund gjort, menar Per Eriksson. Det handlar framöver om 130 miljoner kronor per år som universitetet ska bidra med till MAX IV och ESS, dvs. 100 miljoner kronor mer än idag.

Universitetsstyrelsen såg riskerna med detta. Styrelseordföranden Margot Wallström och Per Eriksson uppvaktade utbildningsministern i somras och bad om extra pengar till driften av MAX IV. Lättnaden var stor när forskningsproppen kom. Lunds universitet hade begärt 60 miljoner kronor om året. Det blev 20 miljoner 2014, 30 miljoner 2015 och 50 miljoner år 2016.

– Det täcker inte hela kostnaden, men det minskar trycket väsentligt.

Kostnaderna för att driva framför allt MAX IV, som är placerad inom LU, har väckt oro inom fakulteterna, där man sett risken för stora besparingar. Samtidigt har regeringen förväntat sig att ett universitet som fått en miljard mer i anslag ska kunna omfördela till ny verksamhet. Båda perspektiven är relevanta, menar Per Eriksson. Men de resurser som universitetet ”har i ladorna”, som statssekreterare Peter Honeth uttryckt det, är inte så lätta att komma åt.

– En del är myndighetskapital, men mycket är periodiserade bidrag som ligger i forskargrupperna, inte hos universitets-, fakultets- eller institutionsledningar. Alla har vi fördelat det mesta av ansvaret för pengarna vidare till den operativa verksamheten.

Regeringen har insett att universiteten som institutioner behöver mer eget rörelsekapital, men också att myndighetsformen i sig kan vara hämmande, fortsätter Per Eriksson. Därför arbetar regeringen på ett förslag som ska göra det möjligt för bl.a. Lunds universitet att bli en stiftelse. Inget finns på papper ännu, men rektor är försiktigt positiv.

– Det har funnits frågetecken, t.ex. hur man slår vakt om anställningsvillkoren. Dessa verkar man nu ha rätat ut.

Fördelar med en stiftelse är att det blir lättare att få donationer och att äga t.ex. sina egna fastigheter, menar han.

– Lunds universitet betalar i dag 900 miljoner kronor per år i hyror främst till det statliga bolaget Akademiska hus. Cirka en fjärdedel är vinst som staten kammar in. De pengarna skulle vi behöva själva. Ska vi bli en stiftelse bör vi få rätt att köpa ut våra fastigheter till bokfört värde.

Rätt hanterad tror Per Eriksson att stiftelseformen är värd att överväga för universitetet. Då är det naturligt med ett rätt stort myndighetskapital för att kunna göra särskilda satsningar och parera nedgång i ekonomin.

– Internationellt ledande universitet som Cambridge, Oxford och Stanford har stora myndighetskapital och äger sin mark och sina fastigheter. Så var det också för Lunds universitet en gång i tiden, påpekar han.

Britta Collberg

Foto: Gunanr Menander

Ur Forsknings- och innovationspropositionen 2013–2016:

• Fyra miljarder i ökade ramanslag, varav förhoppningsvis 15–20 procent till Lunds universitet

• Ökade basresurser till universitet och högskolor

• Ändrade principer för fördelning av forskningsanslag (fakultetsmedel) direkt till lärosätena:

– Tjugo procent omfördelas utifrån kvalitetskriterier (idag tio procent)

– Peer review – internationella

experter bedömer kvaliteten och påverkar fördelningen

• Stora investeringar i Life Science

• Långsiktig satsning på spetsforskning och toppforskare: 250 miljoner satsas på internationell rekrytering och 50 miljoner på rekrytering av framstående yngre forskare

• Möjlighet till ökat risktagande inom forskningen

• Strategiska innovationsområden: VINNOVA får 225 miljoner till samverkansprojekt för att möta globala utmaningar

• Mer fokus på individer

• VR-satsning på stöd till de mest framstående etablerade forskarna

• Medel avsätts till ESS och MAX IV




Uppdaterad:2013-01-30


Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00