Lunds universitet

TA-personal: Vanligt med kulturkrockar mellan äldre och yngre administratörer

2012-11-12

Det pågår en generationsväxling bland universitetets administratörer som ibland innebär rejäla kulturkrockar.

– Det är inte ovanligt att en äldre blir lite av en sekreterare åt en nyanställd yngre, säger Rita Nilsson på ST.

Rita Nilsson

Hon har varit fackligt aktiv vid Lunds universitet under många år och på nära håll följt den förändrade rollen för särskilt sekreterarna som blev institutions-sekreterare som blev högskolesekreterare och nu är utbildnings- eller forskningsadministratörer. Rita Nilsson är också den som ofta tar emot de nyanställda administratörerna och möter en del besvikelse bland dem.

– Förväntningarna på vad ett nytt administrativt jobb vid Lunds universitet innebär stämmer inte alltid med verkligheten, konstaterar hon. Med dagens kravprofiler på högskoleutbildning, att man ska behärska engelska fullt ut och gärna ha tidigare yrkeserfarenhet så räknar den jobbsökande med kvalificerade arbetsuppgifter.

Men det får man inte alltid. Bara för att tjänstebeteckningen sekreterare är borta innebär inte det att alla sekreteraruppgifter är borta. Och många av de ”äldre” sekreterarna är också kvar – men nu med en annan titel.

– De flesta äldre har kvar sin gamla lojalitet och anpassar exempelvis sin ledighet efter när det är minst att göra på jobbet. De nya yngre ställer andra krav på inte bara semestrar utan även karriärutveckling.

Rita Nilsson menar att karriärvägarna fortfarande är få och hon är också tveksam till den låga ingångslönen för de nya välmeriterade administratörerna som hon menar rimmar illa med kraven.

– Många nya går snabbt vidare till en annan arbetsplats. Det är okej att sluta – men man ska sluta av rätt anledning. Inte för att man är besviken på arbetsuppgifter och lön. Vi vill att man ska komma ihåg Lunds universitet som en attraktiv arbetsplats.

Om det finns en trend bland de nya att gå vidare kan man säga att det är tvärtom bland de äldre administratörerna. Många som börjat vid Lunds universitet i unga år stannar hela sitt yrkesliv.

– Och det kan man ju tyda som att de trivs, menar Rita Nilsson men tillägger att de kanske inte har något annat att jämföra med.

Helt klart är i alla fall att de flesta fått ett betydligt stressigare jobb. Rita Nilsson pekar på två huvudanledningar.

– Dels på grund av alla nya administrativa system med alldeles för korta inkörningsperioder och tekniker som inte alltid fungerar. Dels på grund av så många fler deadlines som beror på den ökade skyldigheten att rapportera och redovisa det man gör till olika uppdragsgivare. Administratörerna är med och servar på alla nivåer.

Rita Nilsson exemplifierar också med årsboksluten som blivit delårsbokslut.

– Det är så klart viktigt att ha koll på pengarna men nu är det fyra deadlines om året för ekonomerna som jobbar jättemycket inför varje bokslut.

Finns det då ingenting som blivit bättre för administratörerna?

– En del centraliseringar av löne- och ekonomihandläggning har visat sig fungera bra.

Rita Nilsson berättar att hon mött många som varit väldigt motsträviga till att flytta från sina institutioner – men som nu tycker att det blivit mycket bättre.

– Från att ha varit en ganska ensam alltiallo ute i verksamheten så har man nu fått flera kollegor som sysslar med samma sak. Det blir fler att bolla med och en annan gemenskap.

För dem som finns kvar ute på institutionerna kan Rita Nilsson se en förbättring när det gäller planeringsdagar.

– På många institutioner nu för tiden får även administratörerna följa med och delta i planeringen. Tidigare var det bara för kärnverksamheten – forskningen och utbildningen.

Text & foto: Maria Lindh




Uppdaterad:2013-01-30


Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00