Lunds universitet

TA-personal: – Alla har fått mer att göra!

2012-11-12

Lennart Angere  – Just när vi omorganiserat oss så att bara ekonomer skulle ha hand om ekonomiuppgifter för att kunna sköta dem på ett professionellt sätt, kom de nya administrativa systemen Lupin, Tur och Retur, Primula-webb. Och då skulle plötsligt forskare, lärare och all övrig personal åta sig administrativa uppgifter som förr gjordes av sekreterarna...

Lennart Angere är biträdande kanslichef på Medicinska fakulteten. Där har han arbetat i stort sett hela tiden sedan 1985. Under den tiden har han sett många förändringar i administratörernas tillvaro.

En förändring är den trend som kommit med teknikutvecklingen, nämligen att forskare och lärare fått åta sig en del av sin egen administration. Hur effektivt detta är kan man fråga sig, menar Lennart Angere.

– Att hantera fakturor och reseräkningar i Lupin och Tur och Retur tar ju mycket tid för den som bara gör det då och då. Det ger aldrig någon rutin och fart på uppgifterna, menar han.

En annan stor förändring är den ökade arbetsbördan. Eftersom fakulteten ­vuxit så starkt syns denna inte i det absoluta antalet anställda, men den syns tydligt vid en jämförelse. Mätt i intäkter har Medfak:s verksamhet ökat med hela 142 procent sedan 1993 (se statistikruta), men administrationen har bara ökat med 34 procent och övrig personal med 40 procent.

– Det måste ju betyda att alla fått mer att göra, säger Lennart Angere.

Att det alls gått att växa så mycket utan en motsvarande personalökning beror delvis på rationaliseringarna, som slagit ihop en mängd små institutioner till ett fåtal stora. Av 81 institutioner år 1993 har det blivit sex storinstitutioner idag. Vissa av dem är inte bara stora utan jättestora – Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund har t.ex. 34 avdelningar och nära 400 doktorander.

Merparten av Medfaks administration är nu samlad till fakultetskansliet och institutionskanslierna. Dessa sköter det mesta av fakultetens ekonomi- och personalhantering. Ett av målen med sammanslagningarna var just detta: att ekonomiska ärenden skulle skötas på heltid av professionell personal.

– Tidigare var det avdelningssekreterarna som gjorde allt, från att skriva ut forskningsmanus till att sammanställa en budget. Om en sekreterare slutade kunde professorn be en labb-assistent överta ekonomin på deltid. Det är klart att det inte var optimalt, säger Lennart Angere.

Ute i verksamheten på Medfak sitter nu bara ett 60-tal personer, bl.a. forsknings- och utbildningsadministratörer, som arbetar med traditionella administrativa uppgifter. Där finns också nya yrkesgrupper som anslagsadministratörer och informatörer/kommunikatörer, som tillkommit i anslutning till de stora forskningsnätverken.

Anslagsadministratörerna, som oftast själva har doktorsexamen, hjälper forskargrupperna ta fram data, hålla reda på deadlines, skriva rapporter och ha kontakt med forskningsfinansiärerna. Kommunikatörerna hjälper till med kommunikationen inom nätverket samt för ut forskningens resultat. Det är bl.a. nätverken inom diabetesforskning, neuro- och stamcellsforskning som har denna typ av personal. Informatörer/kommunikatörer, en yrkesgrupp som vuxit starkt under 2000-talet, finns även på fakultetsnivå och på alla institutioner inom Medfak. Text & foto:

Ingela Björck




Uppdaterad:2013-01-30


Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00