In English
Kineser studerar svensk välfärdsmodell
2012-08-21
Ett tiotal samhällsforskare från några av Kinas absoluta toppuniversitet är just nu i Lund för en tredagars workshop
Kineserna är intresserade av den svenska välfärdsmodellen som ett exempel i samband med att socialpolitiken i landet förändras.Samtidigt är Kinas sociala utveckling, som ju har en global påverkan, av stort intresse för svenska forskare.Lunds universitet har sedan många år samarbete med och lärarutbyte med Kina. Workshopen inriktar sig på framtida utmaningar för välfärdspolitiken och ska också bli en plattform för kommande forskningssamarbete. Kina gick på kort tid från att vara en statsstyrd planekonomi till att bli en framgångsrik marknadsekonomi.Vid sidan om de ekonomiska framgångarna har dock klyftorna vuxit. Staten försöker nu åter styra mer, för att få en mer jämlik fördelning av resurserna och förbättra folkhälsan, berättar de kinesiska forskarna.Europa, inte minst Sverige och övriga nordiska länder, är en inspirationskälla, också för att bra välfärd och statliga insatser dämpar effekterna av ekonomiska kriser och arbetslöshet.- Att utveckla välfärdssystemen är centralt för att jättelandet Kina ska hålla ihop och trygga en hållbar utveckling. Både beslutsfattare och forskare ägnar stor uppmärksamhet åt sitt lands ökande ojämlikhet och brist på social trygghet, säger sociolog Kjell Nilsson, som arrangerar workshopen med bistånd av forskningsrådet FAS.1950 var Kina ett utvecklingsland. Medellivslängden var bara trettio år. Tre decennier senare hade den ökat till 68 år.- Det fanns varken pengar eller utbildade läkare, men man uppnådde fantastiska resultat genom systemet med barfotaläkare, berättar professor Ling Li.Hon är vice direktör för Kinas centrum för ekonomisk forskning vid Peking Universitet och också rådgivare till Kinas hälsodepartement samt till Världsbanken. Sedan 1978 har dock inte medellivslängden ökat nämnvärt, fortsätter hon.- Orsaken är ett ekonomistiskt synsätt inom den offentliga vården som lett till sjukdoms- och medicineringsfokus, i stället för förebyggande insatser. Läkarna har fått betalt efter hur mycket medicin de skriver ut. De har letat sjukdomar och inte sett till hela människans behov, säger Ling Li.Bristerna blev uppenbara i samband med SARS-epidemin i början av 2000-talet. Det har resulterat i en ny statlig hälsovårdsplan. Man hoppas planen ska leda till nya normer, mindre ”övermedicinering”, ökat fokus på hållbar utveckling och patientens bästa under hela livscykeln.- Staten har också infört en sjukförsäkring som bekostas till mindre än en tredjedel av den enskilde. I dag omfattas 95 procent av befolkningen. Det är en enorm förändring jämfört med för några år sedan då det i princip var omöjligt för många att söka läkare, säger Ling Li.Det man ser inom hälso- och sjukvården är en trend som också berör andra områden inom socialpolitiken, dvsmindre av rena marknadslösningar och mer av politisk styrning, berättar även forskaren Guang Xinping, föreståndare för Centre for Social Policy Studies vid Fudanuniversitetet i Shanghai.Den svenska modellen är dock inte vad den varit - det framkom också på workshopen. De svenska forskarna berättade att välfärden på senare år urholkats en hel del, inte minst inom sjukvård och äldreomsorg.
Text: Britta Collberg
Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00