Naturvetenskap Medicin Teknik
Studiedagar för gymnasieelever
11-15 mars 2013
Lärare och gymnasieelever hälsas varmt välkomna till studiedagarna vid Lunds universitet den 11-15 mars 2013. Vi bjuder på spännande populärvetenskapliga föreläsningar och demonstrationer inom områdena naturvetenskap, medicin och teknik.
Bokningar görs via vår anmälningswebbplats:
För att kunna logga in måste du först skapa ett personligt konto. Användarnamn och lösenord har din skola fått i samband med inbjudan.
På anmälningswebbplatsen finns all information om årets föreläsningar, tider, antal platser etc.
Anmälningswebbplatsen öppnas i två steg: från och med den 14 januari kan du skapa ett konto, och därmed få tillgång till hela föreläsningsschemat. Bokningar kan göras från och med den 21 januari kl 12.00 t.o.m. 18 februari kl 17.00.
Har du frågor, skicka dem till nmt@lu.se eller kontakta:
Malin Olbe, Naturvetenskap, 070-5240047
Katrin Ståhl, Medicin, 046-2220131
Matilda Roijer, LTH, 046-2223719
Föreläsningar
1. Mörk materia
Sofia Feltzing, Astronomi
2. Atomer, stjärnor och planeter – att se universum genom ett spektroskop
Hampus Nilsson, Astronomi
3. Astrofysikaliskt ljus – hur ser vi rymden?
Nils Ryde, Astronomi
4. A small journey into the world of binary compact stars (In English)
Alexey Bobrick, Astronomi
5. Massive black holes in the centre of galaxies (In English)
Ross Church, Astronomi
6. Is there another Earth? Results from the Kepler satellite (In English)
Daniel Carrera, Astronomi
7. Astrobiologi – förutsättningar och möjligheter för liv i universum
Dainis Dravins, Astronomi
8. From the Milky Way to the Local Group of Galaxies (In English)
Greg Ruchti, Astronomi
9. We are all made of stars (In English)
Chiara Battistini, Astronomi
10. Vi är astronomer!
Anna Arnadottir, Astronomi
11. Växternas värmeproduktion – insekternas sexklubbar
Allan Rasmusson, Växtbiologi
12. Feromoner i naturvårdens tjänst
Glenn Svensson, Funktionell zoologi
13. Utforskandet av fåglarnas flyttning – gamla tider och nya
Thomas Alerstam, Evolutionär ekologi
14. Malaria är vanligt i Sverige – hos fåglar!
Staffan Bensch, Zooekologi
15. Att bekämpa skadeinsekter med deras egna dofter
Olle Anderbrant, Funktionell zoologi
16. Darwinistisk medicin – varför blir vi sjuka?
Lars Råberg, Molekylär ekologi
17. Rovfåglar, blåmesar och ultra-violett sorkkiss, en kort historia om hur fåglar ser
Olle Lind, Funktionell zoologi
18. För tjocka för att flyga – men ändå kan humlor flyga
Nellie Linander och Therese Reber, Funktionell zoologi
19. Kan kalla nosar känna värmen?
Ronald Kröger, Funktionell zoologi
20. Magnetsinnet – djurens sjätte sinne
Rachel Muheim, Funktionell zoologi
21. Att äta som en fågel
Anders Brodin, Evolutionär ekologi
22. Hur överlever djur vintern?
Jan-Åke Nilsson, Evolutionär ekologi
23. Jord – funderingar kring grunden för vår tillvaro
Håkan Wallander, Markekologi
24. Från droger till moderna mediciner
Olov Sterner, Kemi, Centrum för analys och syntes
25. Katalys – hur vi kan lära av naturen
Ola Wendt, Kemi, Centrum för analys och syntes
26. Från gelé till Hallandsås.
Om ätliga och oätliga geler
Lennart Piculell, Fysikalisk Kemi
27. Kemi för en hållbar utveckling
Charlotta Turner, Kemi, Centrum för analys och syntes
28. Framtidens energi kommer från solen
Villy Sundström och Petter Persson, Kemisk Fysik, Teoretisk Kemi
29. Universums molekylära utveckling – från big bang till biokemi
Petter Persson, Teoretisk Kemi
30. Molekylära chaperoner – super-hjältar som håller våra proteiner i skick
Cecilia Emanuelsson, Biokemi och Strukturbiologi
31. ESS och MAX IV och konsten att se små saker
Ulf Olsson, Fysikalisk Kemi
32. Tankvärt – om förnybara bränslen
Gunnar Lidén, Kemiteknik
33. Varifrån kommer molekyler som gör att vi inte dör som våra mor- och farföräldrar?
Daniel Strand, Kemi, Centrum för analys och syntes
34. Hur kan huvudvärkstabletter bli ett miljöproblem?
Estelle Larsson, Kemi, Centrum för analys och syntes
35. Kemi för alla sinnen
Ulf Ellervik, Kemi, Centrum för analys och syntes
36. Ond kemi
Ulf Ellervik, Kemi, Centrum för analys och syntes
37. Idrottens kemi
Ulf Ellervik, Kemi, Centrum för analys och syntes
38. Kärlekens kemi
Ulf Ellervik, Kemi, Centrum för analys och syntes
39. Molekyler som läker
Ulf Nilsson, Kemi, Centrum för analys och syntes
40. Titta en atom – elektronmikro-skopet visar oss materiens bestånds-delar
Jan-Olle Malm, Kemiska institutionen
41. Termoelektrika – för bra för att vara sant?
Sven Lidin, Kemi, Centrum för analys och syntes
42. Bioterrorism och matförgiftning
Peter Rådström, Teknisk mikrobiologi
43. Probiotics for the planet
(In English)
Catherine Paul, Teknisk mikrobiologi
44. Mikroorganismer i människans tjänst
Olle Holst, Bioteknik
45. Hur förhindrar vi Alzheimers sjukdom?
Risto Cukalevski, Biokemi och Strukturbiologi
46. Nanopartiklar + Fiskar = ?
Karin Mattsson, Miljövetenskap, Biokemi
47. Kan man mäta framtiden?
I huvudet på en riskforskare
Ullrika Sahlin, Miljövetenskap,
Centrum för Miljö- och klimatforskning
48. Hur tar man reda på om det finns läkemedelsrester i naturen?
Jan Åke Jönsson, Miljövetenskap,
Analytisk kemi
49. Vårt klimat - vad händer?
Arndt Meier, Miljövetenskap,
Centrum för Miljö- och klimatforskning
50. Sjösediment avslöjar spridning av metallföroreningar under flera tusen år
Dan Hammarlund, Miljövetenskap, Geologi
51. Kan vi anpassa oss till ett förändrat klimat?
Carin Nilsson, Miljövetenskap,
Centrum för Miljö- och klimatforskning
52. Läkemedel i miljön – äter fiskar p-piller?
Cecilia Hultin, Miljövetenskap,
Centrum för Miljö- och klimatforskning
53. Arktis smälter – varför ska vi bry oss?
Margareta Johansson, Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
54. Remote sensing of Vegetation
(In English)
Hongxiao Jin, Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
55. Miljöproblem i Utvecklingsländer
Petter Pilesjö och Ullrik Mårtensson,
Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
56. Vatten i verkligheten och i digi-tala landskap
Andreas Persson, Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
57. Earth alive – our planet as a living system (In English)
Paul Miller, Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
58. Klimatet och biologisk mångfald – vad händer?
Jörgen Olofsson, Naturgeografi och
Ekosystemvetenskap
59. Östersjön – ett näringsrikt hav
Johanna Stadmark, Geologi
60. Marin forskning i virtuellt lab – något för dig?
Pia Romare, Geologi
61. Växthuseffekten, spelar det någon roll?
Mats Rundgren, Geologi
62. 83,5 grader Nord – vad händer i ett globalt uppvärmningsperspektiv?
Per Möller, Geologi
63. Jordskalv – en skakande upplevelse
Leif Johansson, Geologi
64. Östersjöns utveckling sedan senaste istiden – ett geologiskt drama
Svante Björck, Geologi
65. Solen över tiden och kopplingen till klimatförändringarna
Raimund Muscheler, Geologi
66. Spjutspetsar, mammutar och död – människans kolonisation av Amerika långt före Columbus
Per Ahlberg, Geologi
67. Spelteori - om sax/påse/sten och bluffens betydelse i poker
Bo Söderberg, Teoretisk fysik
68. Proteiner löser trassliga problem – om knutar i biomolekyler
Stefan Wallin, Teoretisk fysik
69. Konsten att röra sig när man sitter fast – om hur växter växer och bildar matematiska mönster
Henrik Jönsson, Teoretisk fysik
70. Triljarder biologiska klockor – om dygnsrytm i växter och djur
Carl Troein, Teoretisk fysik
71. Fysik & lasershow. Här igen efter spännande internationella och nationella gästspel
Johan Zetterberg, Per Olof Zetterberg och studenter, Fysik
72. Partikelfysik och kosmologi – nya resultat från Large Hadron Collider i CERN, bl.a. upptäckten av ny partikel (Higgs)
Göran Jarlskog, Partikelfysik
73. Tidens riktning och andra spegelsymmetrier i fundamental fysik
Johan Bijnens, Teoretisk fysik
74. Enade vi falla, delade vi segra – om mutationsrisk, cancer och stamceller
Patrik Edén, Teoretisk fysik
75. Mörk materia – en resa från universum till partikelfysik
Torbjörn Sjöstrand, Teoretisk fysik
76. Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR!
Leif Lönnblad, Teoretisk fysik
77. Supersymmetri – en ny värld av partiklar att upptäcka
Johan Rathsman, Teoretisk fysik
78. Hur lika är datorer och hjärnor? – hjärnan som modell för lärande maskiner
Mattias Ohlsson, Beräkningsbiologi och Biologisk fysik
79. Fundamentala krafter från fundamentala symmetrier
Malin Sjödahl, Teoretisk fysik
80. Livets origami – veckning och felveckning av proteiner
Anders Irbäck, Teoretisk fysik
81. Tittar på proteiner – Varför?
Marjolein Thunnissen, MAX IV-laboratoriet
82. MAX IV-laboratoriet – ljuset från Lund
Sverker Werin, Christian Stråhlman, Olivia Karlberg, MAX IV-laboratoriet
83. MAX IV accelererar elektroner för att få ljus! Hurdå?
Sverker Werin, MAX IV-laboratoriet
84. Att se de minsta tingen
– mikroskopi på nanonivå
Joachim Schnadt, Anders Mikkelsen,
Synkrotronljusfysik
85. Nanopartiklar i luften du andas
Christina Isaxon, Ergonomi och Aerosolteknologi
86. Att slöjda med atomer och molekyler – om nanoteknik
Heiner Linke, Knut Deppert, Dan Hessman, Fasta tillståndets fysik
87. Optisk spektroskopi på människor
Stefan Andersson-Engels, Atomfysik
88. Vågor
Johan Mauritsson, Atomfysik
89. Nobelpriset i fysik 2012
Anne L’Huillier, Atomfysik
90. Lasrar – om hur de fungerar och deras tillämpningar
Claes-Göran Wahlström, Atomfysik
91. Labb-besök – Kvantinformation
Stefan Kröll, Atomfysik
92. Att göra bilder av människans inre
Linda Knutsson, Medicinsk strålningsfysik
93. Hjärtat i tre och fyra dimensioner sett ur en isotops synvinkel
Michael Ljungberg, Medicinsk strålningsfysik
94. Ökar långvarigt mobiltelefon användande risken för hjärntumör?
Bertil Persson, Medicinsk strålningsfysik
95. Strålning botar cancer
Crister Ceberg, Medicinsk strålningsfysik
96. Strålning räddar liv!
Kristoffer Petersson, Medicinsk strålningsfysik
97. Avbildning av hjärnans arbete
René in ’t Zandt, Lund University Bioimaging Center
98. Vad sjunger fåglarna?
Maria Sandsten, Matematik
99. Möte med matematik
Victor Ufnarovski, Matematik
100. Vad är kaos?
Mario Natiello, Matematik
101. Matematikens Förbluffande Förträfflighet
Mario Natiello, Matematik
102. Hur ska man hitta sprängämnen och förfalskade läkemedel med hjälp av matematik?
Andreas Jakobsson, Matematik
103. Konstgjord intelligens
Jacek Malec, Datavetenskap
104. Att knäcka ett lösenord
Martin Hell, Elektro- och informations-
teknik
105. Finns Internet? Men varför fungerar det då?
Jens Andersson, Elektro- och informationsteknik
106. Isn’t Moore Enough?
– Elektronikrevolutionen
Viktor Öwall, Elektro- och informationsteknik
107. Intelligent hörsel – hur vi kan höra varandra i bullriga miljöer!
Nedelko Gribic, Elektro- och informationsteknik
108. Osynlighet – hur gör verklighetens Harry Potter?
Daniel Sjöberg, Elektro- och informationsteknik
109. Kan ”The Matrix” bli verklighet? Om kopplingen mellan hjärna och dator
Fredrik Ejserholm, Elektrisk mätteknik
110. El från vind, vatten och kärnkraft – lika men ändå olika
Olof Samuelsson, Industriell elektroteknik och automation
111. Elcyklar och elhybridbilar är ganska lika!
Olof Samuelsson, Industriell elektroteknik och automation
112. Robotar, cyklar och andra svårstyrda saker
Anders Robertsson, Reglerteknik
113. Upplev teknik och natur-vetenskap!
Vattenhallen Science Center LTH
114. Quantumshow
Roland Johansson,
Vattenhallen Science Center LTH
115. Regionsfinal ”Unga Forskare”
Vattenhallen Science Center LTH
116. Skadade nerver i armar och ben
– från cellsignaler till hjärnsignaler
Lars Dahlin och Anders Björkman,
Handkirurgisk forskning
117. En vandring i hjärnan – bland sjuka celler och bansystem
Elisabet Englund, Patologi
118. Framtidens behandling mot hjärnblödning
Magnus Gram, Infektionsmedicin
119. Immunförsvaret – på liv och död
Daniel Sorobetea, Immunologi
120. Livsfarliga nålstick – blodsmitta vid injektionsmissbruk
Marianne Alanko Blomé, Infektionssjukdomar
121. Tänk hjärna!
Christer Nilsson, Geriatrisk psykiatri
122. Medicinska uppfinningar räddar liv
Charles Walther, Klinisk genetik
123. Nya vägar för hur gifter snabbt kan påverka vår arvsmassa
Karin Broberg-Palmgren, Arbets- och
miljömedicin
124. Vilka hälsorisker finns i vår närmiljö?
Kristoffer Mattisson, Arbets- och miljö-
medicin
125. Att kunna styra en cell från en Bioteknisk synpunkt
Neserin Ali, Arbets- och miljömedicin
126. Kan stamceller bota allvarliga sjukdomar?
Mattias Magnusson, Lunds Stamcells-
centrum
127. Det för tidigt födda barnet i livets början – kan vi skydda den omogna hjärnan?
Ingrid Pupp, Pediatrik
128. Ett fönster mot det ofödda barnet
Elizabeth Crang Svalenius och Maria Ekelin, Hälsa och omvårdnad
129. Att födas liten och gå hem tidigt
Pia Lundqvist och Lisbeth Jönsson, Hälsa och omvårdnad
130. Är det skönt att amma?
Linda Kvist, Hälsa och omvårdnad
Uppdaterad:2013-06-17