Lunds universitet

Naturvetenskap Medicin Teknik
Studiedagar för gymnasieelever
10-14 mars 2014

Lärare och gymnasieelever hälsas varmt välkomna till studiedagarna vid Lunds universitet den 10-14 mars 2014. Vi bjuder på spännande populärvetenskapliga föreläsningar och demonstrationer inom områdena naturvetenskap, medicin och teknik.

Bokningar görs via vår anmälningswebbplats:

http://kosmos.lth.se/ntg/

För att kunna logga in måste du först skapa ett personligt konto. Användarnamn och lösenord har din skola fått i samband med inbjudan.
På anmälningswebbplatsen finns all information om årets föreläsningar, tider, antal platser etc.

Anmälningswebbplatsen öppnas i två steg: från och med den 15 januari kan du skapa ett konto, och därmed få tillgång till hela föreläsningsschemat. Bokningar kan göras från och med den 20 januari kl 12.00 t.o.m. 21 februari kl 17.00.

Karta över området


Visa NMT 2014 på en större karta

Föreläsningar 

1. From the Milky Way to the Local Group of Galaxies (In English)
Gregory Ruchti, Astronomi

2. Atomer, stjärnor och planeter – att se universum genom ett spektroskop
Hampus Nilsson, Astronomi

3. Latest results in the search for habitable planets (In English)
Daniel Carrera, Astronomi

 4. Astrobiologi – förutsättningar och möjligheter för liv i universum
Dainis Dravins, Astronomi

 5. Scales of the Universe (In English)
Chao-Chin Yang, Astronomi

6. Nearby exoplanets (In English)
Michiel Lambrechts, Astronomi

7. We are all made of stars (In English)
Chiara Battistini, Astronomi

8. Avstånd i universum
Lennart Lindegren, Astronomi

 9. Cosmology is interesting (In English)
Alexey Bobrick, Astronomi

10. Vi är astronomer!
Anna Arnadottir, Astronomi

11. Att se i mörkret – synen hos natt- och havslevande djur
Eric Warrant, Funktionell zoologi

12. Utforskandet av fåglarnas flyttning – en ny revolution har inträffat!
Thomas Alerstam, Evolutionär ekologi

13. Naturens värmesökande missiler jagar på fyra ben
Ronald Kröger, Funktionell zoologi

14. Humlor är för tjocka för att flyga! – eller?
Nellie Linander och Therese Reber, Funktionell zoologi

15. Feromoner i naturvårdens tjänst
Glenn Svensson, Funktionell zoologi

16. Malaria är vanligt i Sverige – hos fåglar!
Staffan Bensch, Zooekologi

17. Dvärghannar – vad är de bra för?
Frida Rosengren, Biodiversitet

18. Att bekämpa skadeinsekter med deras egna dofter
Olle Anderbrant, Funktionell zoologi

19. Könskonflikter i lysande hermafroditiska maskar
Anna Nordén, Evolutionär ekologi

20. Blir vi feta av bakterier?
Claes von Wachenfeldt, Molekylär cellbiologi

21. Jordklotets tuffaste och äldsta levande celler – bakterie-endosporer
Lars Hederstedt, Molekylär cellbiologi

22. Hur överlever djur vintern?
Jan-Åke Nilsson, Evolutionär ekologi

23. Sött, salt, surt – godispåsens kemi
Ulf Ellervik, Kemi, Centrum för analys och syntes

24. Kärlekens kemi
Ulf Ellervik, Kemi, Centrum för analys och syntes

25. Idrottens kemi
Ulf Ellervik, Kemi, Centrum för analys och syntes

26. Ond kemi
Ulf Ellervik, Kemi, Centrum för analys och syntes

27. Har någon sett min atom?
Reine Wallenberg, Kemi, Centrum för analys och syntes

28. In situ Raman spektroskopi för en grönare framtid (In English)
Irene Rodríguez Meizoso, Kemi, Centrum för analys och syntes

29. Grön kemi – eller varför vi mår bra av kemikalier och hur skall vi göra dem?
Ola Wendt, Kemi, Centrum för analys och syntes

30. Framtidens energi kommer från solen
Villy Sundström, Petter Persson, Kemisk fysik, Teoretisk kemi

31. Universums molekylära utveckling – från Big Bang till biokemi
Petter Persson, Teoretisk kemi

32. Varför är det så ”himla” svårt att tömma ett filmjölkspaket?
Marie Skepö, Teoretisk kemi

33. Grön eller hållbar kemi
Charlotta Turner, Kemi, Centrum för analys och syntes

34. Från gelé till Hallandsås – om ätliga och oätliga geler
Lennart Piculell, Fysikalisk kemi

35. Tankvärt – om förnybara bränslen
Ola Wallberg/Gunnar Lidén, Kemiteknik

36. Molekylära chaperoner – superhjältar som håller våra proteiner i skick
Cecilia Emanuelsson, Biokemi och strukturbiologi

37. Från droger till moderna mediciner
Olov Sterner, Kemi, Centrum för analys och syntes

38. Hur blir ett läkemedel till – ett formuleringsperspektiv
Marie Wahlgren, Livsmedelsteknologi

39. Varifrån kommer molekyler som gör att vi inte dör som våra mor- och farföräldrar?
Daniel Strand, Kemi, Centrum för analys och syntes

40. Molekyler som läker
Ulf Nilsson, Kemi, Centrum för analys och syntes

41. En del av DNA-fabriken – styrs vi av utbud och efterfrågan?
Oskar Aurelius, Biokemi och strukturbiologi

42. Proteiner – vänner och fiender
Sara Snogerup Linse, Biokemi och strukturbiologi

43. Mikroorganismer i människans tjänst
Olle Holst, Bioteknik

44. Engineering invisible ecosystems (In English)
Catherine Paul, Teknisk vattenresurslära, Teknisk mikrobiologi

45. Bioterrorism och matförgiftning
Peter Rådström, Teknisk mikrobiologi

46. 3D-bio med kristallglasögon– livets molekyler i tid och rum
Derek Logan, Biokemi och strukturbiologi

47. Proteiners goda och onda sidor
Risto Cukalevski, Biokemi och strukturbiologi

48. Går det att mäta framtiden? – om risk och osäkerhetsanalys
Ullrika Sahlin, Miljövetenskap, Centrum för miljö- och klimatforskning

49. What and how do trees eat? – How can we manage our forests sustainably? (In English)
Gregory van der Heijden, Miljövetenskap, Centrum för miljö- och klimatforskning

 50. Preventivmedel och läkemedel – vem medicinerar fisken?
Lina Nikoleris, Miljövetenskap, Miljövetenskap, Biodiversitet/Centrum för miljö- och klimatforskning

51. Digitalt och verkligt vatten i klimatforskningen
Andreas Persson, Naturgeografi och ekosystemvetenskap

52. Earth alive - our planet as a living system (In English)
Paul Miller, Guy Schurgers, Naturgeografi och ekosystemvetenskap

53. Våren kommer tidigare och älgkalvar dör
Cecilia Olsson, Naturgeografi och ekosystemvetenskap

54. Klimatet krisar – kan våra skogar fixa problemet?
Anders Lindroth, Naturgeografi och ekosystemvetenskap

55. Klimatet och biologisk mångfald – vad händer?
Jörgen Olofsson, Naturgeografi och ekosystemvetenskap

56. Hur hittar jag vägen idag och i framtiden?
Lars Harrie, Naturgeografi och ekosystemvetenskap

57. Remote sensing for vegetation – you can do it in your garden (In English)
Jin Honxiao, Naturgeografi och ekosystemvetenskap

58. Hur mycket mångfald får vi för 150 miljoner?
Therese Irminger-Street, Naturgeografi och ekosystemvetenskap

59. Afrika och klimatförändringarna, himmel eller helvete?
Jonas Ardö, Naturgeografi och ekosystemvetenskap

60. Ett färgstarkt förflutet – hur kan man veta vilken färg utdöda fåglar och dinosaurier hade?
Johan Gren, Geologi

61. Östersjön – ett stressat hav
Johanna Stadmark, Geologi

62. Vulkanutbrottet som stoppade flyget – en berättelse om det sårbara samhället
Leif Johansson, Geologi

63. Flygsand – ett outforskat klimatarkiv
Martin Bernhardson, Geologi

64. Spjutspetsar, mammutar och död – människans kolonisation av Amerika långt före Columbus
Per Ahlberg, Geologi

65. Växthuseffekten – spelar det nå’n roll?
Mats Rundgren, Geologi

66. Nanopartiklar i luften du andas
Christina Isaxon, Ergonomi och aerosolteknologi

67. Triljarder biologiska klockor – om dygnsrytm i växter och djur
Carl Troein, Fysik

68. Vad gör partikelfysikerna vid Large Hadron Collider i CERN, Geneve?
Göran Jarlskog, Fysik

69. Fundamentala krafter från fundamentala symmetrier
Malin Sjödahl, Fysik

70. Tidens riktning och andra spegelsymmetrier i fundamental fysik
Johan Bijnens, Fysik

71. Mörk Materia – en resa från universum till partikelfysik
Torbjörn Sjöstrand, Fysik

72. Fysik & lasershow. Efter många fantastiska internationella och nationella gästspel är vi här igen.
Johan Zetterberg, Per Olof Zetterberg och studenter, gäst: Tomas Brage, Fysik

73. Tittar på cellens arbetare – proteiner
Marjolein Thunnissen, Biokemi och strukturbiologi, MAX IV-laboratoriet

74. MAX IV - större än Colosseum för att se saker mindre än ett hårstrå!
Sverker Werin, MAX IV-laboratoriet

75. MAX IV laboratoriet – ljuset från Lund
Annika Nyberg, MAX IV-laboratoriet

76. Växter löser da Vinci-koden
Henrik Jönsson, Fysik

77. Hur lika är datorer och hjärnor? – hjärnan som modell för lärande maskiner
Mattias Olsson, Fysik

78. Spelteori – om sax/påse/sten och bluffens betydelse i poker
Bo Söderberg, Fysik

79. Att slöjda med atomer och molekyler – om nanoteknik
Heiner Linke, Knut Deppert, Dan Hessman, Fysik

80. Finns det musik i rymden? – om harmoniskt ljud och modern kosmologi
Gösta Gustafson, Fysik

81. Supersymmetri – en ny värld av partiklar att upptäcka
Johan Rathsman, Fysik

82. Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR!
Leif Lönnblad, Fysik

83. Element 115 – jakten på ett nytt grundämne
Ulrika Forsberg, Fysik

84. Att se de minsta tingen – mikroskopi på nanonivå
Joachim Schnadt, Anders Mikkelsen, Fysik

85. Lasern – funktion, egenskaper och tillämpningar
Claes-Göran Wahlström, Fysik

86. Atomer, elektroner och världens kortaste laserpulser
Johan Mauritsson, Fysik

87. Experiment från LTHs julkalender
Johan Mauritsson, Fysik

88. Strålning räddar liv!
Kristoffer Petersson, Medicinsk strålningsfysik

89. Avbildning av hjärnans arbete
René in ’t Zandt, Medicinsk strålningsfysik

90. Hjärtat i tre och fyra dimensioner sett ur en isotops synvinkel
Michael Ljungberg, Medicinsk strålningsfysik

91. Att göra bilder av människans inre
Linda Knutsson, Medicinsk strålningsfysik

92. Påverkas hälsan av trådlösa datornätverk (WiFi) i skolmiljön?
Bertil RR Persson, Medicinsk strålningsfysik

93. Strålning botar cancer
Sofie Ceberg, Medicinsk strålningsfysik

94. Smutsiga celler och läckande membraner
Stig Bengmark, Kirurgi

95. Att falla eller inte falla – hur fungerar balansen?
Eva Ekvall Hansson, Sjukgymnastik

96. Från cellsignaler till hjärnsignaler
Lars Dahlin/Anders Björkman, Handkirurgi

97. Kan stamceller bota allvarliga sjukdomar?
Mattias Magnusson, Stamcellscentrum

98. Genetik – hur komplext kan det bli?
Maria Swanberg, Neurodegeneration och inflammationsgenetik

99. Att tjuvlyssna på muskelsnack och reta en muskelgrupp!
Michael Miller, Sjukgymnastik

100. Se hur du hör?!
Anders Jönsson, Audiologi

101. Får jag prata med din hjärna? – neuroteknologi idag och imorgon
Martin Garwicz, Neuronano Research Center

102. Tänk hjärna!
Christer Nilsson, Geriatrisk psykiatri

103. Framtidens behandling mot hjärnblödning
Magnus Gram, Infektionsmedicin

104. Djurförsökens roll i medicinsk forskning
Eva Ekblad, Medicinsk forskning

105. Humant papillomvirus – livmoderhalscancer och kondylom
Hanna Johansson, Medicinsk mikrobiologi

106. Hälsa – kan det va nåt?
Susanne Brokop, Sjukgymnastik

107. Vad sjunger fåglarna?
Maria Sandsten, Matematik

108. Lite matte som möjliggör tjänster på Internet
Soren Vang Andersen, Matematik

109. Hur ska man hitta sprängämnen och förfalskade läkemedel med hjälp av matematik?
Andreas Jakobsson, Matematik

110. Möte med matematik
Victor Ufnarovski, Matematik

111. Vad är kaos?
Mario Natiello, Matematik

112. Matematikens förbluffande förträfflighet
Mario Natiello, Matematik

113. Pytagoras sats på sfären
Sigmundur Gudmundsson, Matematik

114. Kom och räkna med slumpen! -risk, spel och annat med sannolikheter
Lena Zetterqvist, Matematik

115. Artificiell intelligens
Jacek Malec, Datavetenskap

116. Internet – myter och sanningar
Björn Landfeldt, Elektro- och informationsteknik

117. Isn’t Moore Enough? – elektronikrevolutionen
Viktor Öwall, Elektro- och informationsteknik

118. Att knäcka ett lösenord
Martin Hell, Elektro- och informationsteknik

119. Radiovågor – livräddare vid laviner, jordbävningar och andra naturkatastrofer
Fredrik Tufvesson, Elektro- och informationsteknik

120. Elcyklar och elhybridbilar är ganska lika!
Olof Samuelsson, Industriell elektroteknik och automation

121. Vindkraft, elbilar och värmepumpar – alla älskar elnätet
Olof Samuelsson, Industriell elektroteknik och automation

122. Hur hett är Internet egentligen?
Maria Kihl, Elektro- och informationsteknik

123. Satellitkommunikation – i rym-den kan ingen höra dig skrika – eller?
Daniel Sjöberg, Elektro- och informationsteknik

124. Vem stal mitt Facebookkonto? – hur gjorde de?
Paul Stankovski, Elektro- och informationsteknik

125. Regionsfinal ”Unga Forskare”
Vattenhallen Science Center LTH

126. Experimentbesök
Vattenhallen Science Center LTH

127. Prova på programmering av mikroprocessor, Arduino
Vattenhallen Science Center LTH

128. Reglerteknik, robotar och andra svårstyrda saker
Anders Robertsson, Reglerteknik

129. Jag vill ju bara att det ska funka!
Mattias Wallergård, Interaktionsdesign, Informations- och kommunikationsteknik

130. Så blir naturvetenskap begriplig
Susanne Pelger, Naturvetenskapens didaktik

 




Uppdaterad:2014-03-27


Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 00 00