Om du vill ta del av hela rapporten kontakta Petra Francke via epost petra [dot] francke [at] kommunikation [dot] lu [dot] se 

Lunds universitets 350-årsjubileum pågick från den 19 december 2016 till den 28 januari 2018. 

Planeringen sattes igång våren 2011 av en grupp under ledning av Göran Bexell, rektor för Lunds universitet 2003–2008. 2012 blev gruppen formellt en jubileumskommitté som drog upp riktlinjerna för firandet.

Jubileets mål

Jubileets mål var att:

• sätta extra strålkastarljus på universitetet
• samla goda krafter kring ett gemensamt och konkret mål
• fira att universitetet är en livskraftig organisation i ständig utveckling
• bli en katalysator för utveckling, relationsbyggande och opinionsbildning
• bidra till ökad synlighet gentemot relevanta målgrupper lokalt, regionalt, nationellt och internationellt
• bidra till att skapa mötesplatser för att bygga fler och bättre relationer med omvärlden men även internt
• bidra till att aktivt profilera universitetet som en tvärvetenskaplig internationell och intellektuell mötesplats
• bidra till att öka gemenskapen inom universitetet med fest och firande 
• få alla anställda och studenter att vara med och känna sig berörda
• bidra till ett mer välkomnande och öppet universitet
• skapa jubileumsaktiviteter präglade av allvar och humor, lätthet och tyngd.

Jubileumskansliet

2013 anställdes en jubileumskoordinator som 2014 kompletterades med en biträdande koordinator och 2016 med en kommunikatör. Detta lilla kansli var det sammanhållande kittet för jubileet.

Huvuduppgifterna för kansliet var att: 

• projektleda särskilda evenemang 
• samordna verksamhetens större satsningar
• hålla löpande kontakter med alla interna och externa intressenter
• hålla i och samordna kommunikationen kring jubileet
• producera material för synlighet
• föreslå och ansvara för framtagande av profilprodukter
• regelbundet informera om jubileet för verksamheten internt och externt
• ansvara för att jubileumsbudgeten hölls och rapporterades
• söka bidrag från donatorer, stiftelser och företag för att kunna genomföra särskilda jubileumsevenemang.

Jubileumsaktiviteter

Inom jubileets ram genomfördes och producerades bland annat:

• invignings- och avslutningsarrangemang med forskningsaktiviteter, ceremonier och fester
• fem vetenskapsveckor
• två kulturveckor
• en stor student- och personalfest
• en jubileumskurs öppen för allmänheten med 36 föreläsningar
• en auktion av jubileumsmedaljer till förmån för ett forskningsprojekt
• en upptäckardag för barn, inklusive magnolieauktion, i samarbete med externa aktörer
• en jubileumshögtid med kungligt deltagande
• en jubileumsskulptur placerad på Universitetsplatsen
• ett flertal föreläsningsserier 
• ett flertal utställningar
• en hemvändarhelg med aktiviteter för alumner
• en specialskriven jubileumsrevy
• en supershow där universitetets kemi-, biologi och fysik- och lasershower slagits ihop
• två jubileumsfrimärken
• två jubileumsböcker samt flera andra böcker med anknytning till universitetets historia 
• en fundraisingkampanj.

Mottagande

Jubileet har mötts av ett stort intresse och fått ett mycket gott mottagande, vilket följande visar: 

• En mycket god publiktillströmning till ca 95 % av aktiviteterna.
• 2 000 personer deltog vid minst ett av totalt 36 jubileumskurstillfällen och cirka 250 deltog frekvent. 
• De filmade föreläsningarna från jubileumskursen har visats fler än 20 000 gånger på Youtube.
• Närmare 20 000 tryckta jubileumsprogram delades ut under året och det laddades ned 12 000 gånger från hemsidan.
• Över 1 300 personer har prenumererat på jubileumskansliets nyhetsbrev.
• Cirka 3 500 personer har följt den särskilda jubileumssidan på Facebook. 

En undersökning av Kantar Sifo visade att:

• Var femte svensk och drygt varannan skåning kände till jubileet redan efter tre månaders firande.
• 62 % av de anställda, 41 % av universitetets studenter och 36 % av Lundaborna deltog i något jubileumsevenemang.
• Störst genomslag i redaktionella medier nationellt hade invigningen, kungabesöket vid jubileumshög­tiden, Uppsala universitets hälsning i Lunds universitets jubileumsbilaga i Dagens Industri samt lanseringen av Ravensbrückarkivet då detta tillgängliggjordes för världen på webben.  
• I sociala medier uppmärksammades invigningen, kungabesöket, utrikesminister Margot Wallstöms deltagande i en vetenskapsvecka, jubileumsfesten, kulturveckan på hösten samt Ravensbrückarkivets publicering digitalt. Gå till den digitala samlingen "Witnessing genocide" (Ravensbrückarkivet)
• I två tredjedelar av publiciteten nämndes jubileet uttryckligen.
• Skånemedierna stod för merparten av genomslaget. 
• Mediebilden höll mycket hög kvalitet och det förekom mycket sällan kritik. När det skedde var det mot universitetet och inte jubileet.

Framgångsfaktorer

Det som framförallt bidrog till framgången för jubileet var att:

• det var ett ”bottom-up” projekt där jubileet utgick från verksamhetens tankar och idéer om firandet.
• det var en jubileumsorganisation som var ämnesöverskridande och bestod av representanter från samtliga fakulteter och verksamheter i varje grupp.
• verksamhetens ordinarie programutbud kunde synliggöras genom en tydlig kommunikation och universitetsgemensam paketering.
• universitetsgemensamma kanaler användes och att kommunikatörer gemensamt arbetade för spridning i sina respektive kanaler.
• alla visste om att det var ett litet jubileumskansli som arbetade med samordning och det var tydligt att alla själva fick bidra och ”äga” sin aktivitet.
• det från början klargjordes att jubileet inte skulle behöva innebära en alltför stor arbetsbörda utan att gemensamma insatser skulle bidra till ökad synlighet för alla delar av verksamheten.
• planeringen startade tidigt så att verksamheten fick god tid på sig att förstå vad jubileet skulle innebära.
• jubileumskansliet och -kommittén presenterade jubileets mål och syfte mer än 200 gånger både internt och externt.
• skapa förutsättningar för tvärvetenskapliga samarbeten under gemensamma teman.
• det fanns bidrag att söka hos Jubileumskommittén för att kunna genomföra universitetsgemensamma arrangemang.
• stöd för samordning fanns hos Jubileumskansliet.

Ekonomi

Planeringen och genomförandet av jubileet pågick under sex år. Det finansierades med 22 miljoner kronor från statsanslagen för forskning och 8,3 miljoner kronor från inkomna donationer.